Bruka Halland i riksdagen – med cirkulärt byggande på agendan

Den 22 maj höll Bruka Halland ett lunchseminarium i Sveriges riksdag, där vi fick möjlighet att presentera resultaten från potentialstudien om återbruk i byggsektorn. Det blev en bred uppslutning och stort intresse från riksdagens ledamöter – ett tydligt tecken på att frågan är både aktuell och angelägen.

Paneldiskussion om återbruk och bevarande

IVL räknade i Potentialstudien på besparingar vid olika scenarion för rivning, renovering och ombyggnation av skolor. Studien visar därmed hur stora skillnader det faktiskt handlar om. När man vågar tänka i nya banor – och till exempel bevarar en stomme i stället för att riva – kan klimatavtrycket minska dramatiskt. Om man i framtiden skulle arbeta med att både bevara de skolor som finns samtidigt som man återbrukar byggmaterialet vid dessa ombyggnationer skulle man kunna uppnå en potentiell klimatbesparing på 5 100 ton koldioxidekvivalenter per år, jämfört med om man i stället bygger nya, likvärdiga skolor.

Det är betydande klimatbesparingar, men också nya affärsmöjligheter och arbetstillfällen. Enligt studien kan återbruk ge 6 000 nya uppdrag årligen i Halland inom exempelvis materialinventering, demontering och rekonditionering. 

“Det är siffror som inte går att bortse från. Att bevara betongstommen på en byggnad kan minska klimatpåverkan med 60 procent och avfallsmängden med nästan 80 procent jämfört med att riva och bygga nytt. I slutänden blir det ju inte bara en miljöfråga utan en ekonomisk fråga,” säger Emilie Widarsson, processledare från Bruka Halland.

Emilie Widarsson, Kajsa Urge och Sandra Moberg utanför riksdagshuset

Bred politisk uppslutning i Riksdagen

Seminariet hölls på initiativ av riksdagsledamoten Christofer Bergenblock (C), och samlade deltagare från flertalet av riksdagens partier, liksom från Boverket, byggsektorn och andra centrala aktörer. Just denna typ av överskridande samtal – där politik, förvaltning, näringsliv och initiativ som Bruka Halland möts – är avgörande för att skapa den samverkan som krävs för verklig omställning. Det ligger också helt i tiden att lyfta frågor om resurseffektivitet, cirkulär ekonomi och försörjningsberedskap.

“Det är en bra tid att prata om återbruk. Vi behöver arbeta med det vi har med tanke på råvarubrist, tullkrig och de många osäkerhetsfaktorer som finns i vår omvärld,” förklarar Emilie.

En annan fråga som också engagerar är självfallet möjligheterna till nya arbetstillfällen. Potentialstudien visar att återbruk och renovering kan ge uppemot 6 000 nya uppdrag årligen, enbart i Halland.

Rundvandring i riksdagshuset

Branschen söker tydlighet kring upphandlingar

Från Bruka Halland deltog även Kajsa Urge och Sandra Moberg, som tillsammans med Emilie delade insikter från projektet. Ett centralt budskap under seminariet var att undanröja de hinder som fortfarande begränsar cirkulära lösningar i större skala. Lagstiftning, upphandling och regelverk behöver utvecklas i takt med branschens omställning.

"Ett medskick från de halländska bygg- och fastighetsaktörerna som vi passade på att förmedla är att underlätta för stora beställare att få med cirkulära mål i upphandlingar och projekt. En annan sak är att inte försvåra för de företag som går först i branschen," säger Emilie. "Återbruk behöver vara en naturlig del i framtidens byggsektor, för klimatet och våra gemensamma resurser."

Du hittar hela studien här Fakta om byggbranschen

Bygg- och fastighetssektorn står i dag för närmare 20 procent av Sveriges inhemska växthusgasutsläpp, och nästan hälften av allt icke-farligt avfall.