Movant: Eleverna renoverade sin nya skola med återbrukat material

När Movant i Varberg behövde nya lokaler blev det mer än en flytt. Genom att låta elever och lärare riva, sortera och renovera skolan tillsammans skapades en utbildningsmiljö där återbruk inte bara blev ett mål, utan även en del av själva lärprocessen.

På Värnamovägen i Varberg har Movant förvandlat äldre, slitna lokaler till en modern yrkesskola. I stället för att lägga ut arbetet externt valde man att göra ombyggnaden till en del av utbildningen. Under fem månader deltog elever och lärare i hela processen – från rivning till färdig miljö – med ett genomgående fokus på att ta tillvara material och arbeta metodiskt med återbruk.

Vi pratade med rektor Maria Norshammar, som själv var med och hjälpte till.

Hur uppstod idén att låta eleverna vara med och bygga om skolan?

Vi stod inför ett lokalbyte i Varberg och hittade en fastighet som var ganska sliten, men med potential. Samtidigt är hyrorna höga, så vi behövde tänka annorlunda. Då uppstod idén att vi faktiskt kunde göra det här själva, tillsammans med eleverna. Det blev en lösning som både var ekonomiskt rimlig och pedagogiskt väldigt intressant.

Hur såg processen ut från start till färdig skola?

Vi började med att riva, men inte på vanligt sätt. Vi jobbade med det vi kallar att “riva schysst”, alltså att demontera i stället för att bara riva ut. Det innebar att vi tog ner material med ambitionen att använda det igen. Eleverna var med hela vägen, och även personalen deltog. Vi hade till och med våra personalmöten ute i bygget, där vi samtidigt stod och drog spik ur reglar och sorterade material.

Det var ganska slitsamt, men också väldigt sammansvetsande. Det blev ett gemensamt projekt på riktigt.

Eleverna utbildades i hur kan river snyggt. Allt material som gick att återbruka har använts.

Vilken typ av material kunde ni återbruka?

Det visade sig vara mer än vi först trodde. Vi återanvände dörrar, stora skjutdörrspartier i ek, fönster, trägolv och mattor. Vi tog också tillvara mycket av det som sitter “bakom ytan” – reglar, skivmaterial och installationer. Till exempel kabelstegar och vissa tekniska lösningar som vi hade med oss från andra lokaler. De gamla ytterfönstren har vi exempelvis nu inne i lokalen.

Skjutdörrspartier samt återvunna ytterdörrar och fönster från fasaden.

Hur arbetade ni med det som inte gick att återbruka?

Där var vi väldigt noggranna. Det handlade inte bara om att återbruka, utan också om att sortera rätt. Ett konkret exempel är att vi satt med magnet och plockade upp skruvar ur gipsrester för att kunna sortera metallen separat.

Det är kanske inget man gör i ett stressat byggprojekt, men det var viktigt för oss att visa hela kedjan. Det blev också en del av lärandet, att förstå vad som händer med materialet när det lämnar arbetsplatsen.

Vad var mest utmanande i projektet?

Tidsaspekten och tålamodet. Att riva försiktigt tar längre tid än att bara riva ut allt. Vissa material gick inte heller att rädda. Kakel och vissa limmade mattor är typiska exempel där man får ge upp.

Hur fungerade det att låta elever arbeta i ett så här skarpt projekt?

Det fungerade över förväntan. Eleverna fick arbeta med verkliga moment som inte var övningar, utan riktiga installationer och konstruktioner. De drog el i hela huset, satte dörrar, byggde väggar och löste problem som uppstod längs vägen. Det skapade en helt annan nivå av engagemang.

Elever inom bygg, el och måleri har fått vara med och hjälpa till. Det har blivit många instruerande tillfällen. Eleverna yttrycker att det har varit roligt och lärorikt.

Vad såg du hos eleverna under projektets gång?

Framför allt stolthet. De gick från att vara nybörjare till att stå på invigningen och kunna säga: “Det här har vi byggt."

Den typen av upplevelse är svår att skapa i en traditionell utbildning. Här blev resultatet konkret och beständigt. Många uttryckte också att det var det bästa de gjort under sin utbildning och samtliga som examinerats så här långt har gått vidare in i arbete efter utbildningen.

Vilken roll spelar hållbarhet i era utbildningar generellt?

Det är en del av både kursplanerna och vår egen utbildningsstruktur. Hållbarhet finns inskrivet i de centrala innehållen från Skolverket, men vi har också en egen utbildning som heter “Hållbarhet för alla” som alla elever går. Det handlar om allt från materialval och återbruk till kemikaliehantering och avfall. Som utbildare har vi så klart ett ansvar eftersom vi formar nästa generation yrkespersoner.

Hur upplever du att eleverna förhåller sig till hållbarhetsfrågor?

Det varierar. Det handlar mycket om var man befinner sig som person. Men de elever som är mottagliga blir ofta väldigt engagerade. Och när de får arbeta praktiskt med de här frågorna, som i det här projektet, så blir det något helt annat än teori.

"Det hade inte varit möjligt utan våra elever att stå här idag samtidigt har det hängt på deras egen vilja och motivation att lägga upp utbildningen så här", Maria Norshammar, rektor Movant

Vad tar ni själva med er från projektet?

Vi har lärt oss mycket av projektet, även om det är svårt att göra om i samma omfattning. Det handlar framför allt om att arbeta mer medvetet med hur man river och bygger, så att material kan tas tillvara och användas igen.

Vad hoppas du att eleverna bär med sig framåt?

Jag hoppas ju verkligen att de har tagit med sig ett hållbart tänk. Att det finns en förståelse som är kanske lite bättre än andra tidigare generationer kring vikten av att ha respekt för det här materialet och förståelse för vad det gör när jag sorterar rätt och återbrukar det jag kan. Det är ju väldigt viktigt. Vi behöver ju det. Alltså jordens resurser är inte oändliga. Vi måste vara sparsamma om dem.

Projektet i Varberg visar att återbruk och hållbarhet inte behöver vara något som sker vid sidan av verksamheten. När det integreras i det praktiska arbetet kan det i stället bli en drivkraft för lärande, yrkesstolthet och nya arbetssätt. För eleverna på Movant blev ombyggnaden inte bara ett byggprojekt, utan en konkret erfarenhet av hur framtidens byggbransch kan arbeta mer resurseffektivt och långsiktigt.