Falkenbergs Plåtslageri om hållbarhet i praktiken: Från spill till strategiska materialval

Att arbeta med hållbarhet är inget nytt för Falkenbergs Plåtslageri, men i takt med ökade krav från kunder och framtida regelverk har materialval och klimatpåverkan blivit en allt tydligare affärsfråga. Med aluminium som alternativ till stål, fossilfria transporter och nära dialog med leverantörer vill företaget ligga steget före. Här berättar vd och huvudägare Henrik Unosson om hur arbetet ser ut i praktiken, vilka utmaningar som finns och varför takets materialval spelar större roll än många tror.

Från verksamheten på Falkenbergs Plåtslageri

När började ni på allvar prata om hållbarhet och materialval som en affärsfråga, och vad var det som drev den utvecklingen?

Vi har alltid haft med hållbarhet i det vi gjort, dels genom att ta tillvara överblivet material och sortera metall, wellpapp och annat, dels genom vårt arbete inom ventilation. Där har vi länge arbetat med energioptimering och gjort enklare kalkyler på kostnadsbesparingar, till exempel vid byte till nya återvinningsaggregat.

Redan där blev hållbarhet en tydlig affärsfråga, eftersom vi kunnat visa payoff-tider för kunden. Vi har redovisat miljoninvesteringar med återbetalning på under fem år. Det har varit viktigt både för att få nöjda kunder och som en del av vår affärsidé.

Ni arbetar aktivt för att få kunder att välja aluminium framför stålplåt. Vad är de viktigaste skälen till det, sett ur både hållbarhets- och kvalitetsperspektiv?

Återvunnen aluminiumplåt har ungefär halva klimatpåverkan jämfört med stålplåt och dessutom en längre livslängd. Det innebär både lägre klimatpåverkan och bättre hållbarhet över tid, till en relativt låg extra kostnad.

Henrik Unosson, vd och huvudägare

Hur resonerar kunderna kring materialval i dag, och vad brukar vara avgörande för att de ska byta från stål till aluminium?

Priset styr till stor del, men det beror mycket på vilken kund det handlar om. Prisskillnaden varierar, men just nu skiljer det inte särskilt mycket mellan aluminium och stålplåt. Kan kunden då få ett bättre material med lägre klimatavtryck till en begränsad kostnadsökning, väljer de ofta aluminium.

Hur jobbar ni konkret för att minska spill i produktion och montage?

Spill har vi alltid arbetat aktivt med. Allt plåtspill återvinns, och som en konkret åtgärd har vi även slutat använda plastad plåt för att minska mängden emballage.

Transporter är ofta en dold klimatfaktor. På vilket sätt har ni sett över transportflöden, logistik eller planering?

Vi har arbetat tillsammans med våra leverantörer för att de flesta transporter i dag ska vara fossilfria. Internt byter vi successivt ut vår fordonsflotta mot elbilar, men vi byter inte ut fullt fungerande fossildrivna fordon bara för sakens skull. Vi tror mer på att använda fordonen så länge som möjligt, eftersom nya fordon också innebär en miljöbelastning.

Har hållbarhetsarbetet påverkat hur ni arbetar internt eller planerar projekt?

Vi har arbetat med att förmedla budskapet genom hela organisationen, och märker att allt fler förstår vikten av miljöaspekten och att frågan blir allt mer relevant i det dagliga arbetet.

Hur arbetar ni med leverantörer och vilka krav ställer ni?

Vi arbetar kontinuerligt med våra leverantörer och försöker ofta hoppa över grossister för att komma så nära tillverkaren som möjligt. Det gör att vi kan vara tydligare med vad vi behöver och vilka krav vi ställer. Just nu har vi en leverantör som ligger lite längre fram, och då får vi försöka pusha de andra att steppa upp.

Återvunnen aluminiumplåt har ungefär halva klimatpåverkan jämfört med stålplåt och dessutom en längre livslängd.

Märker ni att ert sätt att ställa krav påverkar leverantörerna?

Ja, i viss mån. Det är ett kontinuerligt arbete. När någon leverantör ligger före blir det ett konkret exempel som vi kan använda i dialogen med andra.

Hur tas ert hållbarhetsfokus emot av kunderna?

Än så länge upplever vi att det är trögt att nå fram. De som redan är ”upplysta” tar emot det direkt, men annars är det ofta en uppförsbacke där pris och tradition väger tungt. Samtidigt tycker jag att det går bättre ju mer vi arbetar med frågan.

Kommunen har varit ett gott föredöme när det gäller att efterfråga mer hållbara offerter. Ibland känns det dock som att vi är för små aktörer, och att fokus ofta hamnar på stora poster som betong och stål, medan man missar att till exempel takets materialval faktiskt kan göra stor skillnad.

Upplever ni att längre livslängd och bättre miljövärde blivit viktigare i upphandlingar?

Ja, absolut, även om det fortfarande tar tid. Kraven kommer att bli tydligare framöver och därför vill vi ligga steget före.

Berätta lite om Falkenberg Success Team

Genom Falkenbergs Success Team, eller Falkenbergs Klimatinitiativ, har vi fått möjlighet att diskutera och testa idéer tillsammans med likasinnade. Det har varit väldigt värdefullt. Ibland sitter man ensam med frågor man vill lyfta, och där har det varit både högt och lågt.

Vilka nästa steg ser du för Falkenbergs Plåtslageri?

Vi vill trycka ännu mer på användningen av återvunnen aluminium och bli bättre på att nå personer i beslutsställning vid upphandlingar av plåt. Kanske kan man kontakta oss redan innan materialvalet är gjort, så att man kan tänka ett steg längre från början.