Från rivningsbeslut till skollokaler – Renen 13 i Varberg
För knappt tio år sedan var planen att riva delar av den gamla industrifastigheten Renen 13 i Varberg. Nu pågår istället en omfattande ombyggnad där historiska byggnader får nytt liv som skollokaler. Projektet visar hur ett beslut om att bevara kan skapa möjligheter för framtiden, även innan den nya användningen är bestämd.
Renen 13, även kallad Vävaren, har en lång industrihistoria. Här startade Skandinaviska Textilfabriken sin verksamhet i slutet av 1800-talet och genom åren har byggnaderna bland annat rymt textilindustri, tillverkning av kassaapparater och symaskiner samt kontor och andra verksamheter.
2017 beslutade kommunfullmäktige att A- och B-hallen skulle rivas. Men efter en motion om att bevara B-hallen ändrades beslutet 2019. Byggnaden försågs med ett väderskydd medan kommunen undersökte möjliga framtida användningar. Samtidigt gav det tid att se hur marksaneringen i området utvecklades.
Nu byggs B-hallen tillsammans med det tidigare kontorshuset om för utbildningsverksamhet. Projektet genomförs av Varbergs Fastighets AB på uppdrag av Varbergs kommun, med Skanska som entreprenör.
Skollokaler för gymnasiet - och senare grundskolan
På kort sikt ska lokalerna användas av Peder Skrivares gymnasium, som vuxit ur sina befintliga lokaler. Flytten gör det möjligt att genomföra en större utveckling av gymnasieområdet Tranan, där både renovering, ombyggnation och nybyggnation planeras.
Men redan i projekteringen finns nästa användning med i planeringen. När gymnasiet inte längre behöver lokalerna är tanken att de ska användas av grundskolan. Därför förbereds vissa installationer redan nu, istället för att lokalerna ska behöva byggas om på nytt när verksamheten förändras.
Det handlar alltså inte bara om att ge gamla byggnader en ny funktion, utan också om att skapa förutsättningar för att de ska kunna användas och anpassas under lång tid framöver.
Bevarande av befintliga byggnadsdelar
Under en rundvandring på Renen 13 fick Bruka Halland ta del av hur de befintliga byggnaderna tas tillvara och anpassas till den nya verksamheten.
I det tidigare kontorshuset bevaras stora delar av byggnaden. Bland annat fogas den gamla tegelfasaden om, där ett alltför hårt och tätt fogbruk ersätts med kalkbruk som bättre låter fukt transporteras ut ur konstruktionen. Samtidigt byts fönster, takpappen läggs om och vissa icke bärande innerväggar rivs för att anpassa lokalerna till den nya verksamheten.
I B-hallen bevaras stora delar av den befintliga konstruktionen, däribland pelarna och takstolarna, som förstärks för att klara dagens krav. Ytterväggarna bevaras på två sidor, medan två tidigare invändiga brandväggar kompletteras för att fungera som ytterväggar. Tak och fönster byts ut och den befintliga betongplattan ersätts för att hantera föroreningar och förbättra isoleringen.
Att anpassa byggnader från slutet av 1800-talet till dagens krav innebär samtidigt utmaningar, bland annat när det gäller tillgänglighet och tekniska installationer. Projektet för därför dialog med en antikvarie kring hur förändringarna ska utformas med hänsyn till byggnadernas kulturhistoriska värden.
För entreprenören Skanska innebär arbetet att alla förutsättningar inte går att känna till från början. Under ombyggnaden upptäcks löpande byggnadsdelar som behöver undersökas och ibland åtgärdas. Det kräver ett arbetssätt där entreprenör och projektörer tillsammans hittar lösningar efter hand.
Läs fler artiklar om återbruk och cirkulärt byggande och ta del av erfarenheter från företag, forskare och byggprojekt. |
Återbruk där det är möjligt
Utgångspunkten i projektet är att bevara så mycket som möjligt av de befintliga byggnaderna och deras delar. Även när något behöver tas bort undersöks möjligheterna att använda det på nytt. Bland annat planeras äldre radiatorer, ventilationsgaller och fönsterbänkar i sten att återanvändas inom fastigheten. Några äldre inredningsdetaljer ska också sparas.
För andra material söker man lösningar utanför projektet. Stålet och plåten från det tillfälliga väderskyddet över B-hallen kommer att tas om hand av rivningsentreprenören.
De befintliga fönstren undersöktes för återbruk, men när ingen mottagare hittades blev lösningen istället materialåtervinning. Glaset tas om hand för att kunna bli råvara till nytt planglas.
Exemplen visar att det finns flera sätt att ta hand om befintliga byggnadsdelar och material, beroende på deras skick och möjligheterna att använda dem vidare.
Bevarande som utgångspunkt
Renen 13 visar hur ett beslut om att bevara en byggnad kan skapa möjligheter som inte var tydliga från början. När B-hallen säkrades med ett väderskydd fick kommunen tid att undersöka förutsättningarna och hitta en ny användning.
Nu blir byggnaderna en del av en långsiktig lösning för kommunens behov av skollokaler, samtidigt som en del av Varbergs industrihistoria lever vidare.
För Bruka Halland är projektet ett konkret exempel på att cirkulärt byggande handlar om mer än att återbruka enskilda byggprodukter. Det handlar också om att ta vara på de byggnader vi redan har och tänka långsiktigt kring hur de kan fortsätta användas när behoven förändras.
Vill du fördjupa dig i återbruk och cirkulärt byggande? I Bruka Hallands materialbank hittar du kunskapsfyllda webbinarier och rapporter. |
Kommentarer