Tegelmöllan ger rivningstegel nytt liv

Varje år rivs stora mängder tegel som riskerar att hamna på deponi eller användas som fyllnadsmaterial. På Tegelmöllan i Falkenbergs kommun får teglet i stället en ny framtid. Genom tester, kvalitetskontroller och CE-märkning kan materialet återanvändas i nya byggprojekt med bibehållen kvalitet och prestanda.

Tegelmöllan drivs av Brukspecialisten och är Sveriges första anläggning för återbruk av rivningstegel. Här tas tegel från rivningsprojekt om hand, kontrolleras, rensas och kvalitetssäkras innan det åter säljs för användning i nya byggnader.

Vi pratade med Carl Hansson, konstruktör på Brukspecialisten och ansvarig för återbruksanläggningen Tegelmöllan, om återbruk i praktiken, utmaningarna med att skala upp verksamheten och vad som krävs för att återbruk ska bli det självklara valet i byggbranschen.

Ett tegel med flera liv

Varje år rivs stora mängder tegel som trots sin långa livslängd går till deponi eller används som fyllnadsmaterial. På Tegelmöllan ses materialet i stället som en resurs. Här tas tegel från rivningsprojekt om hand med målet att det ska kunna användas i nya byggnader med samma funktion och kvalitet som tidigare.

– Vi är oftast involverade långt innan dess att teglet rivs med avseende att återbrukas. Detta är för att vi först dokumenterar byggnaden och testar befintligt tegel avseende kvalité samt att det inte innehåller några skadliga nivåer av ämnen, säger Carl.

Redan i det här skedet påbörjas arbetet med spårbarhet. Varje typ av tegel tilldelas ett unikt ID-nummer som följer materialet genom hela processen, från rivning till ny byggnad.

Om teglet godkänns planeras leveranserna till Tegelmöllan, där materialet klassas och kvalitetssäkras. Den som lämnar in teglet kan antingen reservera det för ett eget framtida byggprojekt eller göra det tillgängligt för andra. Teglet ersätts dessutom ekonomiskt utifrån kvalitet och klassning.

För att möta behoven i nya projekt blandas ofta tegel från flera olika byggnader. Under hela processen genomgår materialet återkommande kontroller, både genom okulär besiktning och fysiska tester, för att säkerställa att kvaliteten motsvarar de krav som ställs på nytt byggmaterial.

När den danska modellen inte fungerade i Sverige

Idén till Tegelmöllan växte fram ur en tydlig brist på den svenska marknaden, där i princip allt rivningstegel gick till deponi eller användes som fyllnadsmaterial. I Danmark såg det däremot annorlunda ut. Där hade man under lång tid arbetat med återbruk av tegel och byggt upp fungerande processer för att ta vara på materialet.

När Brukspecialisten började undersöka möjligheten att göra samma sak i Sverige visade det sig dock att förutsättningarna såg annorlunda ut.

– Vi behövde utveckla en teknik för att även kunna rensa bort cementbaserat murbruk från stenarna och det sitter betydligt hårdare fast än vad ett kalkbruk gör.

• 

• 

Utmaningar i industriell skala: Teknik, planering och arbetsmiljö

Intresset för återbruk ökar stadigt och flödet av material in till anläggningen växer, med ett tilltagande intresse även från Halland. Samtidigt är det fortfarande en relativt liten andel av allt rivningstegel som faktiskt skickas till återbruk. Enligt Carl Hansson handlar utmaningarna både om branschens brist på planering och om rena tekniska och praktiska komplexiteter.

– Utifrån de studier vi gjort och tagit del av så är det en relativt liten andel av rivningsteglet som faktiskt skickas till återbruk. Till viss del beror det på att inte allt tegel duger till att användas i en ny fasad, men till största del är det för att branschen inte vant sig vid att planera för återbruk. Det kan ibland uppfattas som komplicerat att köra till återbruk när det är närmre att skicka till deponi eller utfyllnad. För Hallands del är det dock inte några betydande transporter och även om det skickas från Norrland så är det mer miljövänligt att återbruka än att bygga med nytt tegel.

Att skala upp verksamheten till en industriell nivå innebär också stora utmaningar i själva produktionsprocessen, framför allt när det kommer till automatisering och arbetsförhållanden.

De rivmassor som kommer in varierar stort, och kombinationen av olika murbruk och tegelstenar gör att processen kräver många delmoment som är svåra än så länge att automatisera. Dessutom ställer CE-märkningen höga krav på anläggningen. Det handlar inte bara om produktens kvalitet, utan även om att säkerställa att processen sker under goda arbetsförhållanden, vilket kräver både investeringar och omsorg.

Pris, kvalitet och klimat

Återbruk minskar behovet av nya råvaror, reducerar utsläpp och minskar mängden avfall. Men Carl Hansson belyser att diskussionen ofta blir för förenklad när kostnader jämförs. För att få en rättvis bild behöver man se till hela kalkylen.

– Till stor del är detta en fråga om vad som jämförs och hur det jämförs. Till att börja med bör man jämföra per yta och inte per sten. Det krävs cirka 15 procent färre stenar av svenskt format än exempelvis danskt format per kvadratmeter. Färre stenar innebär att det kan gå snabbare att mura och att det dessutom går åt mindre murbruk.

Carl fortsätter: – Samtidigt måste man se till hela kalkylen. Återbruk kräver mer arbetskraft än nytillverkat tegel, medan energikostnaden utgör en relativt liten del av den totala kostnaden. Ska vi värdesätta minskade utsläpp och mindre deponi bör även det vägas in."

Det finns också en ofta eftertraktad estetisk aspekt.

– Det finns nytillverkat tegel som är betydligt dyrare än återbrukat. Oftast har dessa tegeltyper ett speciellt eller rustikt utseende. Det återbrukade teglet hamnar högt upp på skalan även här.

Krav på rivningslov för att nå nästa nivå

För att återbruk av tegel ska ta nästa steg och bli ett självklart val i byggbranschen efterlyser Carl Hansson förändringar på systemnivå, framför allt kopplat till lagstiftning och regelverk. I takt med att utsläppskraven skärps blir återbrukat material en allt viktigare faktor, men drivkrafterna behöver bli starkare.

En faktor som skulle göra stor skillnad är om rivningslov i högre utsträckning skulle innefatta krav på resurseffektivitet. Om det kan påvisas att det finns återbruksbara material i en byggnad, och det finns en färdig process för att ta hand om dem, borde det finnas krav på att materialet tas tillvara om inte annan skälig användning kan påvisas.

Från pionjärprojekt till framtidens självklarhet

För bara några år sedan var återbruk av tegel fortfarande något ovanligt i Sverige. I dag ser Carl Hansson ett växande intresse från hela byggbranschen – från privata villaprojekt till sjukhusbyggen – och en utveckling som bara har börjat.

– Återbruk är något vi tror kommer vara en självklarhet i framtiden. För ett tiotal år sedan var det något väldigt ovanligt och nästan konstigt. Nu börjar det bli allmänt känt i byggbranschen och intresset fortsätter att öka.

Utvecklingen märks även hos Tegelmöllan. För att möta efterfrågan, korta transporterna och underlätta flödena i Mälardalsregionen har Brukspecialisten nu påbörjat projekteringen för nästa anläggning.

– Vi har nyligen startat projekteringen av Tegelmöllan 2, eller snarare Tegelmöllan Katrineholm. Detta för att korta frakter av material och underlätta flödena kring återbruk av tegel kring Mälardalsregionen. Samtidigt vill vi vidareutveckla vår teknik för återbruk. Denna nya satsning möjliggjordes genom stöd av Klimatklivet.