top of page

När Tullhuset får nytt liv sätter kulturvärdena ramarna

  • för 11 timmar sedan
  • 5 min läsning

Tullhuset i Varberg håller just nu på att byggas om. Den kulturhistoriska byggnaden ska anpassas för hotell- och restaurangverksamhet, samtidigt som dess karaktär och historia bevaras. För RO-Gruppen har projektet inneburit en rad avvägningar där klimat, kulturvärden, teknik och funktion behöver fungera tillsammans.


Vid hamnen i Varberg, med fästningen och kallbadhuset som nära grannar, ligger Tullhuset. Det är en byggnad som många Varbergsbor känner igen och har en relation till. Nu håller byggnaden på att byggas om för att kunna öppna som hotell och restaurang sommaren 2027.

 Mattias Lundblad, projektchef & projekteringsledare och Lindha Feldin, verksamhetsutvecklare för Klimat & miljö, båda från RO-Gruppen utanför Tullhuset juni 2026.
 Mattias Lundblad, projektchef & projekteringsledare och Lindha Feldin, verksamhetsutvecklare för Klimat & miljö, båda från RO-Gruppen utanför Tullhuset juni 2026.

På uppdrag av Varbergs Fastighets AB arbetar RO-Gruppens Göteborgskontor med ombyggnationen av Tullhuset, som enligt plan ska stå färdigt sommaren 2027. För Mattias Lundblad, projektchef och projekteringsledare på RO-Gruppen, är det ett projekt som rymmer det mesta som gör ombyggnation både utmanande och givande.


– Det här är ett drömprojekt för många som jobbar med ombyggnation. När vi kom in i projektet fanns det en beställare, en hyresgäst och en idé om att skapa hotell och restaurang. Att få vara med från idéstadiet är väldigt roligt, säger Mattias.


Lindha Feldin, verksamhetsutvecklare för Klimat och miljö på RO-Gruppen, har stöttat projektet i arbetet med klimatmål och uppföljning.


En ny verksamhet i en gammal byggnad

Tullhuset byggs om från tidigare kontors- och kårverksamhet till hotell och restaurang. Det innebär helt nya krav på byggnaden. Hotellrum, restaurangytor, brandkrav, ljudkrav och installationer ska in i en fastighet som samtidigt har tydliga kulturhistoriska värden.


– Hela projektet handlar om att skapa ny verksamhet i en kulturminnesfastighet. Vi gör om en kontorsverksamhet till hotell och restaurang, och det innebär helt andra krav på installationer, brand och ljud, säger Mattias.


På utsidan är ramarna tydliga.


– Den befintliga huvudbyggnaden får vi i princip inte röra, då fastigheten ska behålla sin symmetri, säger Mattias.


Förutom byggnadens symmetri finns även flera detaljer som måste bevaras, bland annat kronan som sitter ovanför entrén och andra karaktärsskapande element som bidrar till byggnadens identitet.


En tidigare tillbyggnad har rivits och ersätts av en ny restaurangdel.


– Tillbyggnaden ska vara reversibel och den får inte överordna huvudbyggnaden. Därför består den till stor del av glas. Det ska vara tydligt att det här är en tillbyggnad och inte en del av den ursprungliga byggnaden, säger Mattias.


Sidan av Tullhuset där tillbyggnaden kommer bli, den 30 mars 2026. Bild: VFAB
Sidan av Tullhuset där tillbyggnaden kommer bli, den 30 mars 2026. Bild: VFAB

Återbruket börjar med byggnadens förutsättningar

En äldre byggnad kan ge intrycket av att innehålla stora mängder material och detaljer som går att återbruka. I Tullhuset visade det sig att verkligheten var mer komplex. Invändigt fanns det fanns inte så mycket kvar att återbruka då mycket av den befintliga inredningen från när fastigheten byggdes redan hade rivits ut under tidigare ombyggnationer.


– Det är lätt att luras när man tittar på en sådan här vacker fastighet utifrån och tänker att här måste det finnas väldigt mycket gammalt kvar att återbruka. Och så var ju inte fallet, säger Lindha.


Samtidigt har projektet identifierat flera möjligheter till återbruk under arbetets gång.

Ett exempel är takkuporna på vinden. För att skapa hotellrum på plan tre behövdes fler fönsterkupor. De befintliga kuporna har därför tagits ner, renoverats och satts tillbaka, samtidigt som nya kupor har tillverkats som repliker.


– Vi hade fyra takkupor sedan tidigare. De har vi tagit ner, pappat om och satt upp igen. Sedan har vi gjort repliker så att vi får totalt åtta, säger Mattias.


Fyra nya takkupor har kommit upp framsidan av Tullhuset. BIld: VFAB
Fyra nya takkupor har kommit upp framsidan av Tullhuset. BIld: VFAB

Ett annat exempel är teglet. När delar av byggnaden revs blev mer tegel tillgängligt än projektgruppen först hade räknat med. Teglet har tagits om hand, rensats och lagts upp på pall för att kunna användas igen i projektet.


– När man kan återbruka material på samma plats är det ett av de enklaste sätten att få till återbruk, säger Lindha.


Projektet har också arbetat med återbruk av bland annat dörrar, armaturer, ventilationsaggregat, fönsterbågar och andra installationskomponenter.


Klimatet följs upp längs vägen

I Tullhuset har klimatmålen följts upp löpande. Det gör att materialval och tekniska lösningar kan diskuteras utifrån flera perspektiv samtidigt.


– Jag gillar ekonomi. När man följer det månadsvis. Samma sak för klimatet och ser hur saker ändras, säger Mattias.


Mattias beskriver hur projektet hela tiden behöver väga klimatpåverkan mot ekonomi och tidplan. Valet av material påverkar inte bara klimatavtrycket utan också kostnader och ibland byggtiden. Ett material med lägre klimatpåverkan kan till exempel innebära längre torktid eller högre inköpskostnad, vilket gör att varje beslut behöver ses i ett större sammanhang.


När nytt material behöver köpas in vägs olika alternativ mot varandra. Det kan handla om klimatsmart betong, andra typer av stål, cellplast med lägre klimatpåverkan eller att använda limträ där det är möjligt.


Bilder från bygget juni 2026


Alla byggnader har inte samma återbrukspotential

En av lärdomarna från Tullhuset är att återbruk behöver förstås utifrån varje projekt. Det går inte att utgå från att en äldre byggnad automatiskt har störst återbrukspotential.


– Det kan visa sig att en kontorsbyggnad från 1970-talet har bättre förutsättningar för återbruk i stor skala än en äldre kulturfastighet där mycket redan har förändrats genom åren, säger Lindha.


Hon menar att det också är viktigt att skilja mellan olika typer av bevarande och återbruk.


– Bevarande kan betyda olika saker beroende på vad man menar. Man kan prata om att bevara själva byggnaden, bevara rumsindelningar eller återbruka produkter och material. Det viktiga är att man pratar om samma saker, säger Lindha.


Kompetens byggs projekt för projekt

Enligt Lindha har frågor om klimatpåverkan fått en betydligt mer självklar plats i projekten än för bara några år sedan.


– För stora delar av vår verksamhet i Göteborg är det idag en självklarhet att alltid lämna gröna optioner när vi lämnar anbud och det finns möjlighet att göra det. Även om beställaren inte efterfrågar det vill vi visa vilka alternativ som finns för att minska klimatpåverkan, säger Lindha.


Samma utveckling märks också hos många beställare.


– Fler beställare vill att man räknar på klimatavtrycket redan från starten, precis som man gör med ekonomin. Det är först då man kan börja styra på det, säger Lindha.

Både Mattias och Lindha beskriver hur arbetet med återbruk och klimat har förändrats snabbt de senaste åren. Fler beställare efterfrågar klimatberäkningar, fler entreprenörer erbjuder gröna alternativ och fler yrkesroller behöver kunna resonera kring klimatpåverkan i praktiken.


För RO-Gruppen handlar det också om att bygga erfarenhet.


– Det enda sättet vi kan utbilda oss i det här är genom att jobba med det. Man ser redan hur stor skillnad det är jämfört med för några år sedan, säger Mattias.

 
 
 

Kommentarer


Under Bruka Hallands första tre år finansieras arbetet av Europeiska Regionalfonden genom Tillväxtverket och Region Halland.

bottom of page