”En klimatkalkyl visar sällan hela vinsten” – nu tar IVL nästa steg efter Bruka Halland
Klimatberäkningar får allt större betydelse för vilka beslut som fattas i byggprojekt. Men vad händer när beräkningarna inte lyckas fånga värdet av att bevara, återbruka eller bygga för lång livslängd? Detta ska IVL, Svenska Miljöinstitutet, undersöka.
Den nya studien tar avstamp i erfarenheter från bland annat Bruka Halland och den potentialstudie som genomförts inom ramarna för projektet. Målet är enkelt att formulera – men betydligt svårare att lösa: att göra cirkulära val tydligare, mätbara och mer rättvisande i klimatkalkylen.
– Cirkularitet är helt nödvändigt om vi ska nå våra klimatmål. Samtidigt är cirkulär ekonomi en bred palett. Det handlar om allt från återbruk och bevarande till ökad nyttjandegrad, längre livslängd – och om att bygga så att det går att cirkulera material mellan projekt och i framtiden, säger Sandra Moberg, expert inom cirkulärt och klimatsmart byggande på IVL Svenska Miljöinstitutet samt specialist på livscykelanalys och klimatberäkningar.
Och här uppstår en utmaning.
Klimatberäkningar är i dag ett av byggbranschens viktigaste verktyg för att mäta, följa upp och ställa krav på klimatprestanda. Kraven kommer dessutom att öka, men dagens sätt att räkna fångar inte alla cirkulära strategier lika väl. Att använda en återbrukad produkt i en ny byggnad går relativt bra att synliggöra. Att behålla en befintlig byggnad i stället för att riva, att öka nyttjandegraden, bygga för lång livslängd eller skapa materialflöden mellan olika projekt är svårare att visa i klimatberäkningen.
Detta innebär bland annat att ett alternativ som är klokt i ett längre perspektiv inte nödvändigtvis ser lika bra ut i klimatkalkylen.
– Dagens klimatberäkningar gynnar till viss del kortsiktiga vinster, säger Sandra.
Ett exempel kan vara en byggnad som från början utformas för att kunna förändras och få flera användningsområden under sin livstid. Sådana lösningar kan ibland innebära andra materialval eller konstruktioner än vad som hade valts utifrån ett kortare perspektiv. Om resultatet blir en byggnad som kan stå kvar och användas under längre tid kan den långsiktiga klimatnyttan vara stor, även om detta inte alltid syns fullt ut i dagens klimatberäkningar.
– Denna typ av långsiktiga vinster är betydligt svårare att fånga i dagens beräkningar.
Från enskilda beräkningar till underlag för konkreta beslut
Frågan är inte ny för IVL. Inom Bruka Halland har Sandra och hennes kollegor arbetat tillsammans med företag och andra aktörer kring hur den cirkulära omställningen i byggsektorn kan gå till.
Under arbetets gång flyttades också blicken från enskilda återbrukade produkter till hela byggnader. Hur stor blir egentligen klimatnyttan om vi inte bara frågar vilka produkter som kan återbrukas, utan om själva byggnaden kan bevaras?
Detta blev en viktig utgångspunkt för den potentialstudie som IVL genomförde inom Bruka Halland. Studien visade bland annat hur stor betydelse bevarande kan ha för klimatpåverkan. Men arbetet synliggjorde samtidigt nästa kunskapslucka: hur får man in bevarande och fler av de cirkulära strategierna i de beräkningar som används för att fatta konkreta beslut?
– Bruka Halland blev på sätt och vis steg ett. Där började vi värdera och få fram siffror. Nu går vi vidare och tittar på hur vi kan mäta och implementera det här, säger Sandra.
Den nya studien blir därmed både en fortsättning och en fördjupning. IVL undersöker närmare 20 olika cirkulära strategier, där bevarande är en av dem. Ambitionen är att få bättre kunskap om vilka effekter som faktiskt syns i klimatberäkningen, vilka som skulle kunna synas bättre genom utvecklade arbetssätt och dataunderlag och vilka som riskerar att hamna utanför.
Vill du fördjupa dig i återbruk och cirkulärt byggande? I Bruka Hallands materialbank hittar du kunskapsfyllda webbinarier och rapporter. |
Att ta klimatberäkningen från teori till praxis
De olika strategierna ska inte enbart lösas vid ett skrivbord. En central del i studien är att testa resonemangen mot och i verkliga byggprojekt.
Omkring tio fallstudier med både ombyggnation och nyproduktion ingår i arbetet. Där ska olika cirkulära strategier granskas: Vad syns i klimatberäkningen? Vad syns inte? Behövs bättre data, andra hjälpmedel eller förändrade sätt att räkna? Och motsvarar siffran den effekt som åtgärden faktiskt har?
Just verklighetsförankringen, det konkreta utfallet och möjligheterna i praktiken är viktiga att få fram, menar Sandra.
En byggnad kan exempelvis ha mycket höga cirkulära ambitioner utan att det ger särskilt stort utslag i klimatberäkningen. I ett annat projekt kan situationen vara den motsatta. I stället för att utgå från hur man tror att metoderna fungerar vill projektet se vad som faktiskt händer när de omsätts i verkliga byggprojekt.
Och att ta klimatberäkningen från teori till praxis är precis vad som behövs nu. För Sandra är poängen dock inte att utveckla ännu en metod som bara experterna begriper.
– Vårt ansvar är att ta något komplext och göra det förståeligt och tillämpbart. Att bara ha en siffra utan att veta hur man ska använda den, eller hur den kan värderas, är något vi vill komma bort ifrån. Målet är att visa hur cirkulärt byggande kan göras till praktik och affär – inte bara hållbarhetsambition.
Läs fler artiklar om återbruk och cirkulärt byggande och ta del av erfarenheter från företag, forskare och byggprojekt. |
”Det handlar om mer än själva klimatberäkningen”
Ytterst handlar frågan om mer än själva beräkningen. Siffrorna påverkar vilka krav som ställs – och vilka beslut som sedan fattas.
– Ofta blir det så att man mäter det man värderar och värderar det man mäter, alltså ett ganska snävt perspektiv. Risken är att sådant som är svårare att fånga i siffror får för liten plats i besluten. Därför behöver vi bredda perspektivet och titta på fler parametrar, säger Sandra.
Ett bättre beslutsunderlag skulle till exempel kunna göra det lättare att välja en produkt som kostar mer eller har större klimatpåverkan vid tillverkningen, men som håller betydligt längre. Det skulle också tydligare kunna visa värdet av att nyttja en byggnad som redan finns i stället för att låta den stå tom och bygga en ny.
För bygg- och fastighetsbranschen är grundfrågan egentligen ganska praktisk:
– Om vi ska fatta fler cirkulära beslut behöver vi också bli bättre på att se värdet av dem när vi räknar.
Studien är fortfarande i hög grad utforskande. Sandra betonar att alla cirkulära värden inte nödvändigtvis kommer att kunna fångas i en klimatberäkning. Däremot behöver beställare, fastighetsägare, entreprenörer och andra som fattar beslut bättre kunna förstå vad siffrorna visar – och vad de inte visar.
Detta är också viktigt i takt med att klimatkrav och lagstiftning skärps.
– Det är inte bra om vi ställer krav som inte leder till hållbara beslut. Vi vill ge mer kött på benen både till dem som utformar kraven och till dem som ska göra beräkningarna och fatta besluten, säger Sandra.
Arkitekten som vill bygga broar mellan silos
I sin roll verkar Sandra i gränslandet mellan beräkningar och byggd miljö. Hon är utbildad arkitekt med hållbarhetsinriktning och har också studerat till civilingenjör med fokus på livscykelanalys. Just mötet mellan det hon beskriver som det ”mjuka och det hårda” har blivit en röd tråd i hennes arbete.
– Ofta arbetas det fortfarande i ”silos”. Jag drivs av att försöka förena perspektiv och få oss att förstå varandra. Man måste våga vara lite obekväm och gå över bron för att skapa förändring – och samtidigt vara ödmjuk inför det man inte kan.
Hon upplever att det finns stort engagemang för cirkulärt byggande i branschen. Det handlar nu om att göra det lättare att se effekterna av olika val, så att ambitionerna kan omsättas i praktiken.
– Jag tycker att de mest intressanta frågorna finns i skärningspunkten mellan olika perspektiv. Där händer det oftast något, avslutar Sandra Moberg, expert inom cirkulärt och klimatsmart byggande på IVL Svenska Miljöinstitutet samt specialist på livscykelanalys och klimatberäkningar.
På Bruka Hallands resultatkonferens blev behovet av mer heltäckande beslutsunderlag tydligt. Bland annat efterfrågades ett längre tidsperspektiv och bättre sätt att synliggöra värden och kostnader som dagens kalkyler inte alltid fångar.
– Det här projektet är ett konkret steg i den riktningen – och kan bidra till bättre underlag för långsiktigt hållbara beslut, säger Hanna Svebring på EMC, projektledare för Bruka Halland.
Fakta om studien:
Studien, som har det officiella arbetsnamnet LCA + Cirkularitet: metodförslag och test i byggprojekt, startades i mars 2026 och de första resultaten väntas runt årsskiftet 2026/27. Resultat och insikter kommer bland annat att spridas genom webbinarier och andra kunskapsinsatser. Ambitionen är också att arbetet ska kunna bidra till hur cirkularitet bättre integreras i framtidens klimatkrav.
Studien finansieras av SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond) och SIVL (Stiftelsen Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning).
Mer läsning och nyttiga länkar:
Boverket har en bra samlingssida över befintliga regler som främjar återbruk/cirkularitet.
Naturvårdsverket beskriver materialinventering före rivning som en förutsättning för att identifiera återbrukbara produkter och hantera resurserna effektivt.
Reglering av rivningslov i Sverige:
Sedan 1 december 2025 gäller nya svenska regler om rivningslov. Huvudregeln är att det inom detaljplan krävs rivningslov för att riva en byggnad eller del av en byggnad. Kraven utökades också för särskilt värdefulla byggnadsverk.
Men detta är inte ett generellt svenskt krav på att visa att återbruk eller bevarande har prövats innan man får riva. Rivningslov kan nekas om byggnadsverket bör bevaras på grund av historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden – inte generellt därför att det ur klimat- eller resurssynpunkt vore bättre att bevara byggnaden.
Exempel från Danmark – lagstiftning på plats om ”selektiv nedrivning”:
I Danmark är lagkraven gällande rivningslov mer långtgående än i Sverige. Sedan 1 juli 2025 gäller att när minst 250 m² byggnadsyta rivs ska arbetet genomföras som selektiv nedrivning. Det finns dessutom ett mer grundläggande danskt krav: enligt Bygningsreglementet BR18 § 47 får en byggnad som krävde bygglov för att uppföras som huvudregel inte rivas utan kommunens tillstånd.
Kommentarer