top of page

Projektspecifik utgångspunkt och internt återbruk skapade lönsamhet och hög grad av cirkularitet

för 12 minuter sedan
6 min läsning

Att återbruka produkter som redan finns i ett renoveringsprojekt behöver inte bli dyrare än att köpa nytt. Tvärtom kan det ge stora besparingar, både ekonomiskt och klimatmässigt. Det är 'Vi på hörnet', ett kontorsprojekt i centrala Göteborg, bevis på. I projektet har RO-Gruppen beräknat en besparing på drygt tio miljoner kronor. Men enligt Lindha Feldin, verksamhetsutvecklare inom klimat och miljö på RO-Gruppen, finns det ingen universallösning. Det avgörande är att utgå från varje projekts unika förutsättningar – och att börja i tid.


En återbrukad innerdörr för halva priset jämfört med en nytillverkad.* Det är ett av många exempel från Vi på Hörnet, ett omfattande ombyggnadsprojekt där RO-Gruppen arbetat med att ta vara på befintligt byggmaterial och byggprodukter.


Lindha Feldin, verksamhetsutvecklare inom klimat och miljö på RO-Gruppen
Lindha Feldin, verksamhetsutvecklare inom klimat och miljö på RO-Gruppen

Totalt visar företagets kalkyler på besparingar om drygt 10 miljoner kronor och nära 200 ton koldioxidekvivalenter, jämfört med att köpa motsvarande produkter nya. I beräkningarna har man också tagit hänsyn till merkostnader för bland annat inventering, anpassning och renovering – alltså arbetstiden.



– Det absolut viktigaste är att utgå från varje projekts specifika förutsättningar. Och att göra det från ett väldigt tidigt skede. Om återbruk kommer in som ett tillägg när allt redan är färdigprojekterat blir det lätt både tidsödande och dyrt, konstaterar Lindha Feldin.


Att använda befintlig byggnad som materialresurs

Vi på Hörnet är en stor kontorsfastighet från 1970-talet som stod tom inför ombyggnaden. Just att byggnaden var ”tomställd” gav ovanligt goda förutsättningar för internt återbruk – alltså att material och produkter används igen, inom samma byggnad.


Bland annat kunde samtliga fönster renoveras och återbrukas. Eftersom lokalerna var tomställda kunde arbetet utföras på plats, utan transporter till externa verkstäder och den extra klimatpåverkan och kostnad som detta skulle inneburit. Att byggnaden är stor, med rejäla ytor gjorde det också möjligt att lagra annat material för internt återbruk i själva fastigheten.


Återbruksstudio blev viktig testmiljö – och konkret HGA-showroom

Innan själva ombyggnaden drog i gång behövde beställare, arkitekter, entreprenörer och underentreprenörer enas om både målen och arbetssättet. Ett befintligt kontor byggdes därför om till en färdig visningsmiljö, en återbruksstudio som även fungerade som HGA-showroom. Där kunde lösningarna med återbrukade produkter testas i praktiken och visas för potentiella hyresgäster. Återbruksstudion blev alltså något konkret att visa för framtida hyresgäster.


Tidigt i projektet byggdes ett befintligt kontor om till en återbruksstudio (showroom) för att visa återbruk i praktiken
Tidigt i projektet byggdes ett befintligt kontor om till en återbruksstudio (showroom) för att visa återbruk i praktiken

– Att vi lade tid och resurser på återbruksstudion gjorde dels att alla kunde få en gemensam bild av vad vi ville uppnå. Samtidigt kunde vi undersöka hur materialen fungerade, både tekniskt och estetiskt – och studion användes för hyresgästbesök inför hyresgästanpassningar. Återbruksstudion spelade alltså två viktiga roller samtidigt, berättar Lindha.


”Internt återbruk är den lågt hängande frukten”

En av RO-Gruppens tydligaste slutsatser är att den största ekonomiska potentialen ofta finns i det interna återbruket.

Kontorskorridor före och efter ombyggnaden i RO-Gruppens projekt Vi på Hörnet
Kontorskorridor före och efter ombyggnaden i RO-Gruppens projekt Vi på Hörnet

– Detta är den absolut lägst hängande frukten. Vi pratar mycket om klimatnyttan, men här handlar det också om att faktiskt kunna spara pengar. Trots att här finns en enorm potential till besparingar så slängs fortfarande väldigt mycket material som hade kunnat användas igen, säger Lindha.


Externt återbruk, där produkter hämtas från andra fastigheter eller köps via återbruksaktörer, har andra förutsättningar. Transporter, mellanlagring, anpassningar och inköpskostnader kan göra det svårare att konkurrera med nya produkter, även när klimatvinsterna är stora.


Viktigt att se både stora produkter – och volym

Det inte alltid de mest avancerade produkterna som ger störst besparingar på totalen, även om de ofta står för hög andel per enhet. I Vi på Hörnet bidrog till exempel återbrukade glaspartier, kopparfasad och armaturer till betydande besparingar. 


Samtidigt gav undertaksplattorna, enligt RO-Gruppens beräkningar, en ekonomisk besparing på omkring 250 000 kronor och en klimatbesparing på åtta ton koldioxidekvivalenter.


– Detta visar hur viktigt det är att också identifiera volymer. En enstaka undertaksplatta kanske inte verkar så mycket i sig, men när det finns väldigt, väldigt många blir den sammanlagda effekten stor.


Samma produkt – helt olika kalkyler: ”Det är alltid projektspecifikt” 

Alla återbrukslösningar är dock inte lika lönsamma. I kontorsprojektet blev återbruk av pentryn betydligt mer arbetskrävande än väntat. Skåp från olika kök skulle kombineras och kompletteras med nytt material för att passa nya planlösningar. Den extra arbetstiden åt upp stora delar av besparingen.


Befintligt pentry före respektive efter ombyggnaden av kontorsfastigheten Vi på Hörnet
Befintligt pentry före respektive efter ombyggnaden av kontorsfastigheten Vi på Hörnet

I ett annat projekt såg förutsättningarna dock helt annorlunda ut. Där kunde ett befintligt pentry flyttas direkt till en ny lokal med samma mått och behov. Arbetet genomfördes på kvällen och köket var på plats nästa morgon.


– Där blev det en rejäl besparing, både i kronor och klimatpåverkan. Det visar återigen varför man alltid måste undersöka vad som faktiskt fungerar i det enskilda projektet.


Samma noggrannhet krävs för dörrar, fönster och andra byggprodukter. En inventerad dörr är inte automatiskt en återbrukningsbar dörr. Brand- och ljudkrav måste uppfyllas, klassificeringar ska kunna verifieras och produkten måste dessutom klara demontering och återmontering.


– Det är först när alla yrkesgrupper inom projektet – inklusive låssmeder i dörrexemplet – är med och tänker utifrån det befintliga materialet som återbruk kan bli en naturlig och effektiv del av byggprocessen.

Vi på hörnet i siffror

Fastighetens storlek: cirka 13 600 m² BTA.

Kalkylen gäller till och med augusti 2025.


Återbruksnivå (total andel i förhållande till vad som inventerades): 

  • 71 procent mätt i kg Co2e

  • 90 procent mätt i kronor


Ekonomisk besparing tack vare (internt) återbruk av material:

  • drygt 10 miljoner kronor.


Co2e-besparing:

  • nära 200 ton


Den samlade minskade klimatpåverkan i projektet motsvarar nyproduktion av:

  • ca 2 500 fönster, eller

  • ca 7 800 kabelstegar, eller

  • ca 26 400 innerdörrar

Exempel på material och produkter som RO-Gruppen i mycket hög grad lyckats återbruka:

  • Kopparplåten i fasaden 90%

  • Fönster 100%

  • Undertaksplattor 133% (inkl återbruk från annat projekt)

  • Bokglaspartier 86%

  • WC-porslin 86%

”Detta är typexempel på material och produkter som ofta är enklare att (intern)återbruka, tack vare deras förutsättningar och konstruktion” – Lindha Feldin 


Material som visade sig vara mer utmanande att återbruka i Vi på Hörnet-projektet:

  • Ventilation 27%

  • Rör 21%

  • Armaturer 45%

”Dessa exempel på byggprodukter var svårare att återbruka, då materialet ofta inte motsvarar de krav som ställs idag” – Lindha Feldin


”Räkna på klimatet lika ofta som på pengarna”

Erfarenheterna från Vi på Hörnet har bidragit till att RO-Gruppen arbetar alltmer systematiskt med återbruk även i mindre projekt. I vissa anbud presenterar företaget en särskild återbruksmeny, där beställaren kan jämföra internt återbruk, externt återbruk och nya material med lägre klimatpåverkan.


Men för att cirkulärt byggande ska bli en självklar del av branschen behöver även kalkylerna förändras, menar Lindha.


– Vi måste räkna på koldioxid samtidigt som vi räknar på kronor. Hela tiden, från början till slut. Att följa upp budget och ekonomi regelbundet i byggprojekt är fullkomligt självklart för alla. Om vi arbetade lika systematiskt med att löpande följa upp varje projekts klimatpåverkan skulle det göra stor skillnad.


När klimatkrav blir lika styrande som ekonomiska ramar påverkas också vilka material som köps in, vilka leverantörer som väljs och hur varje byggprojekt planeras.


– Den största potentialen till konkret förändring ligger i att sluta betrakta återbruk som ett extra moment och i stället se befintliga byggnader som resurser, materialskatter, med ett ekonomiskt värde, säger Lindha Feldin.


Från Bruka Halland till RO-Gruppen

Lindha Feldins engagemang för cirkulärt byggande började långt innan hon kom till RO-Gruppen. Som strateg inom cirkulär ekonomi på Region Halland arbetade hon med att stötta näringslivets gröna omställning. Tillsammans med EMC och IVL Svenska Miljöinstitutet var hon med och lade grunden till Bruka Halland, utifrån bygg- och fastighetsbranschens behov av att utveckla återbruket och ta tillvara dess klimatpotential.


I dag arbetar hon med att utveckla klimatarbetet inom RO-Gruppen, som har visionen att bli Sveriges mest CO₂-effektiva byggbolag. Fokus ligger på material- och stomval, återbruk och optimering – men också på att förändra invanda arbetssätt.


– Jag är bra på förändringsprocesser och utvecklingsarbete, och det är ju precis vad klimatarbete ofta handlar om i praktiken. Att tillsammans med andra hitta vägar till verkligt minskad klimatpåverkan är både roligt och lärorikt, säger Lindha.


Konkreta exempel visar vägen för fler

RO-Gruppen visar hur återbruk kan skapa både klimatnytta och ekonomiska besparingar. 


– För oss på Bruka Halland är det oerhört värdefullt att företag som RO-Gruppen så generöst delar med sig av erfarenheter och konkreta kalkyler. Det är när vi synliggör vad som faktiskt fungerar – och varför – som fler aktörer kan ta steget från ambition till handling, säger Hanna Svebring, projektledare för Bruka Halland.


*) Räknat med 2024 års priser.

Om RO-Gruppen

RO-Gruppen är en svensk byggkoncern som grundades 1982 i Borås. Företaget genomför byggprojekt över hela Sverige, med fokus på kommersiella lokaler, samhällsfastigheter och bostäder. Koncernen har cirka 350 medarbetare, omsätter omkring 2 miljarder kronor och har huvudkontor i Borås samt lokala kontor på flera orter i Sverige. Med ansvarstagande, samarbete och nyfikenhet som drivkrafter arbetar RO-Gruppen för att utveckla hållbara och resurseffektiva bygglösningar. Läs mer om RO-gruppen.


Bruka Halland

Bruka Halland drivs av EMC, som arbetar för att stärka näringslivets hållbara omställning genom samverkan, kunskap och affärsutveckling.







 
 
 

Kommentarer


Under Bruka Hallands första tre år finansieras arbetet av Europeiska Regionalfonden genom Tillväxtverket och Region Halland.

bottom of page