”Det vi bygger in i dag ska kunna återbrukas om 20 år” – Styjl utvecklar framtidens akustiktak
Hur utvecklar man en cirkulär byggprodukt när det kan dröja 20 år innan den ska återbrukas? Boråsbaserade Styjl har tagit fram ett akustiktak som kan demonteras och användas igen. Men företaget vill inte vänta på att dagens installationer ska bli tillgängliga. Nu söker man efter begagnad fasadisolering som kan få nytt liv som akustikplattor – och med stöd från Bruka Halland har arbetet tagit ytterligare ett steg.
Ett akustiktak kan sitta på plats i 15–20 år, ibland betydligt längre. När byggnaden renoveras eller byggs om är det vanligt att taket rivs ut och blir avfall. Så har det länge fungerat även för de akustiklösningar som utvecklas och levereras av Styjl, ett specialistföretag med huvudkontor i Borås och kunder över stora delar av världen.
Men för några år sedan började Styjls grundare Michael Rosenberg fundera över vad företaget skulle kunna göra annorlunda.
– Jag läste boken Donutekonomi: sju principer för en framtida ekonomi (författare Kate Raworth) och blev fascinerad. Boken väckte frågan om vad vi själva skulle kunna förändra i vår verksamhet och hur långt vi skulle kunna gå, berättar Michael Rosenberg, vd och grundare på Styjl.
Det blev början på ett arbete som har förändrat både produktutvecklingen och synen på företagets framtida affär. En av de viktigaste insikterna är att det inte räcker att tillverka en produkt som håller länge. Den måste också gå att ta hand om när den inte längre behövs där den sitter – och då behöver man börja tänka redan vid monteringen.
Från fast(limmad) installation till demonterbart akustiktak
Styjl utvecklar akustiklösningar för miljöer där ljudmiljö och arkitektonisk gestaltning ställer höga krav på varandra. Företagets system används bland annat i kulturbyggnader, kontor och andra offentliga miljöer.
Traditionellt har den här typen av akustiktak monterats med lim. Det är en smidig metod, men när taket ska tas ner uppstår ett problem: skivorna sitter fast i underlaget och går inte att demontera utan att förstöras.
– Det är rivning som gäller. Och när man river får man ner en blandning av material som är väldigt svår – för att inte säga omöjlig – att separera eller återbruka, berättar Michael Rosenberg.
För att ändra på detta utvecklade Styjl akustiksystemet Straight Up. I stället för att limmas fast monteras absorbentskivorna med skruv. Men också det krävde en lösning: hur hittar man skruvarna när hela takytan täcks av den puts som ger akustiktaket dess färdiga utseende?
Svaret blev en mycket tunn glasfiberduk mellan absorbentskivan och putsen.
– När man ska demontera taket skrapar man fram duken i ett hörn och drar av den, ungefär som ett godispapper. Då separeras putsen från skivan. Och, som en bonus, upptäckte vi att skruvhålen blev extra synliga när vi drog bort duken.
Därmed kan skivorna skruvas loss och återanvändas. Andra delar av systemet kan separeras för sortering och eventuell framtida materialåtervinning.
– Den stora vinsten ligger i absorbentskivorna, som står för en betydande del av systemets vikt och klimatpåverkan, säger Michael.
Återbruket har redan börjat – i mindre skala
Styjl har börjat testa återbruk i praktiken, även om de stora materialflödena ännu ligger framför företaget. Vid utbildningarna för installatörer från olika delar av världen monteras kompletta akustiktak upp i företagets lokaler. Tidigare slängdes materialet efter utbildningen. Numera demonteras taken och skivorna sparas för att användas igen.
Företaget har också genomfört ett pilotprojekt hos Varbergs Fastigheter. I ett konferensrum i de så kallade Tvillinghusen användes återbrukade absorbentskivor från Styjls eget lager. Material från fastighetsbolagets tidigare kontor togs dessutom till vara för att förbättra ljudmiljön ytterligare.
Erfarenheterna visar att tekniken fungerar, men också att återbruk har sina begränsningar. Exempelvis kan skruvarna kan inte placeras i samma hål gång efter gång, och skivornas yta behöver bearbetas inför en ny installation.
Michael bedömer att en skiva skulle kunna användas tre eller fyra gånger, men betonar att det ännu inte har testats över så många användningscykler.
– Men med tanke på att en installation håller mellan 15-20 år kommer materialet ändå kunna vara i bruk under mycket lång tid.
Nästa steg: akustikplattor av gammal fasadisolering
Det verkligt stora steget återstår emellertid. För även om Styjl nu kan leverera demonterbara akustiktak kommer det att dröja många år innan de installationer som görs i dag börjar plockas ner. Ska företaget bygga upp en fungerande återbruksaffär här och nu behöver man därför hitta material som redan finns i byggnader.
Här har Styjl identifierat en möjlighet: isoleringsskivor av glas- eller stenull som sitter skyddade bakom fasader och, som i vissa fall, fortfarande kan vara i gott skick när byggnader renoveras. Tanken är att ta hand om materialet/skivorna, anpassa deras format och bearbeta dem så att de kan användas i företagets akustiksystem.
– Vi tillverkar inte själva absorbentskivorna i dag, utan köper dem från fabriker. Det vi vill göra i framtiden är att köpa betydligt mindre nytillverkat material och i stället använda skivor som redan har haft en första livscykel i andra byggnader, förklarar Michael.
Styjl har kompetens och utrustning för att anpassa och färdigställa skivorna. Utmaningen nu är att få tag i lämpligt återbrukat material. Företaget har bland annat kontaktat en befintlig producent och undersökt möjligheterna genom olika återbruksaktörer. Ännu har man inte hittat ett materialflöde som fungerar i den omfattning som behövs.
Det är alltså inte en färdig kommersiell lösning, utan ett konkret, pågående utvecklingsarbete som visar en av återbrukets stora utmaningar: det räcker inte att veta hur material kan användas igen. Någon måste också se till att det tas om hand, kvalitetssäkras och når nästa användare.
Bruka Halland gav nya perspektiv på klimatnyttan
Styjls arbete med cirkulära lösningar började på eget initiativ. Genom IVL Svenska Miljöinstitutet och nätverket CCBuild fick företaget kontakt med Bruka Halland, där det blev möjligt att få expertrådgivning och stöd för att undersöka produktens klimatpåverkan.
Tillsammans med Sandra Moberg på IVL arbetade Styjl med en livscykelanalys, LCA. Detta gav företaget nya kunskaper om hur klimatpåverkan uppstår och hur olika val kan jämföras.
– Vi lärde oss otroligt mycket om hur allting hänger ihop och vad som faktiskt är viktigt. Det hade varit svårt att ta till sig på egen hand.
En särskilt betydelsefull insikt handlade om skillnaden mellan att utveckla en produkt som kan återbrukas i framtiden och att använda material som redan är återbrukat.
En ny produkt blir inte automatiskt ett klimatsmartare val i dagens byggprojekt bara för att den kan demonteras om 20 år. Den framtida möjligheten behöver skiljas från den klimatnytta som kan redovisas här och nu. För Styjl blev det ytterligare ett argument för att börja söka efter begagnade absorbentskivor redan nu.
Arbetet ledde också till ett beslut om att ta fram en miljövarudeklaration, EPD, för produkten. I stället för att köpa hela tjänsten av en konsult har företaget valt att göra en stor del av arbetet själva med hjälp av ett digitalt verktyg.
– Det är betydligt mer lärorikt. Man måste själv leta fram informationen, göra beräkningarna och förstå hur allt hänger ihop.
När denna artikel skrivs och publiceras förbereder Styjl sin EPD för granskning.
En investering före efterfrågan
Att arbeta med cirkulär produktutveckling har ännu inte inneburit något stort kommersiellt genombrott för Styjl.
Michael Rosenberg beskriver intresset från arkitekter och kunder som positivt, men konstaterar att det fortfarande är långt mellan intresse och beställning. I byggprojekt efterfrågas allt oftare dokumentation, exempelvis EPD:er, men inte nödvändigtvis produkter med ett visst återbrukat innehåll.
– Det är helt klart en investering i framtiden. I dag fungerar det framför allt som en dörröppnare och ger oss möjlighet att diskutera frågorna med kunderna.
Samtidigt finns fler praktiska frågor att lösa. Hur ska material samlas in när byggnader renoveras? Vem ansvarar för demonteringen? Var ska skivorna lagras och bearbetas? Och hur säkerställer man att återbruket fungerar ekonomiskt?
Styjl överväger olika lösningar, från lokal hantering till framtida återbrukshubbar. Företaget har en internationell marknad, men Michael ser fördelar med att låta material cirkulera regionalt i stället för att transporteras fram och tillbaka över världen.
En möjlighet som diskuteras är att bygga upp en egen resurs för varsam demontering.
– Det kostar att riva och det kostar att deponera. Det finns redan pengar i den processen som skulle kunna användas till någonting annat.
I stället för att betala för att material ska bli avfall skulle kostnaden kunna användas för att ta hand om det och göra det användbart igen. En förutsättning för detta är att någon kan erbjuda en fungerande tjänst – och Michael menar att det inte är rimligt att lägga hela ansvaret på fastighetsägaren.
Framtidens återbruk börjar med dagens beslut
För Styjl handlar omställningen inte bara om en ny produkt. Företaget har börjat se över fler delar av verksamheten och letar kontinuerligt efter möjligheter att minska resursanvändningen.
Michael Rosenberg beskriver det som ett långsiktigt arbete, där många små förbättringar tillsammans kan göra skillnad. Och han konstaterar att den som vill ställa om behöver avsätta både tid och resurser.
Hans viktigaste råd till andra mindre företag är att söka kunskap och samarbeten i stället för att försöka lösa allt själva.
– Nätverka och sök upp relevanta sammanhang. Jag har märkt att människor som arbetar med de här frågorna är väldigt hjälpsamma och öppna, vi vill ju alla göra något bra.
Nästa steg för Styjl är att färdigställa miljövarudeklarationen, fortsätta söka efter återbrukade isoleringsskivor och utveckla de praktiska förutsättningarna för större volymer.
Om 15 eller 20 år kan de akustiktak som installeras i dag vara redo för nästa steg i sin livscykel. Men för att den möjligheten ska bli verklighet måste någon redan nu se till att det finns kunskap, dokumentation, teknik och en affärsmodell som kan ta hand om dem.
– Det är denna framtid Styjl försöker bygga förutsättningarna för redan idag, säger Michael Rosenberg, vd på Styjl.
Styjl är ett bra exempel på hur företag kan utveckla sin befintliga affär i en mer cirkulär riktning. Bruka Halland har kunnat bidra med expertkunskap och stöd i arbetet med livscykelanalysen. Detta har i sin tur lett till nya insikter och ytterligare steg i produktutvecklingen.
– Just kopplingen mellan kunskap, konkreta lösningar och affärsutveckling är något vi vill fortsätta att skapa förutsättningar för, säger Hanna Svebring, EMC, projektledare för Bruka Halland.
Om Styjl
Styjl är ett Boråsbaserat företag som utvecklar och levererar akustiklösningar för tak och väggar, med särskilt fokus på ljudmiljö, arkitektur och design. Företaget arbetar främst mot arkitekter, byggentreprenörer och fastighetsägare och har en stark internationell närvaro. Cirka 95 procent av försäljningen går på export till ett 50-tal länder. Genom bland annat det demonterbara akustiksystemet Straight Up utvecklar Styjl lösningar som gör det möjligt att återbruka byggprodukter och förlänga materialens livslängd. Läs gärna mer om Styjl här.
Kommentarer