Från forskning till praktik: Universitetslektor John Lindgren om cirkularitet i byggsektorn

John Lindgren är universitetslektor i byggteknik vid Högskolan i Halmstad. Han undervisar bland annat inom byggproduktion och forskar om hållbarhet i bygg- och fastighetssektorn.

Du har nyligen genomfört en förstudie om återbruk i byggsektorn. Vad var syftet med studien och vilka frågor ville ni ha svar på?

Vi har studerat tre projekt med olika karaktär och grad av cirkularitet. I varje fall undersökte vi hur projekten genomförts, vilka hinder och möjligheter som fanns, samt hur man såg på mätning. Det var just dessa frågor vi ville få svar på. Målet med studien var att ta fram underlag som kan stödja byggföretag i deras arbete med cirkularitet – och samtidigt ge förslag på hur nivåer av cirkularitet (LoC), livscykelkostnader (LCC) och relevanta indikatorer kan definieras och mätas.

John Lindgren, universitetslektor i byggteknik

Vad var det som fick dig att börja forska om just återbruk och cirkularitet inom bygg?

Jag brinner för hållbarhet i alla dess former. Eftersom jag arbetar med hållbarhet inom bygg- och fastighetssektorn är återbruk ett centralt område som är på frammarsch, där vi behöver bygga kunskap. Min kollega Svitlana hade ett intresse för mätning av cirkularitet och med grund i detta ansökte vi om medel hos byggrådet som vi också fick för att genomföra förstudien.

Ni har studerat tre konkreta byggprojekt – vad lärde ni er av dessa? Var det något som överraskade dig särskilt?

Det finns ju slutsatser i själva rapporten, men det som överraskade på ett väldigt positivt sätt är den ekonomiska framgången i Vi-På-Hörnet projektet och hur det var en succé inom alla hållbarhetsdimensioner. Krusbäret visar också att det det går att spara pengar och klimatpåverkan parallellt och i Länsförsäkringar-fallet är det tydligt hur viktigt det är med hantverk, långsiktighet och kvalitet, d v s ”gamla” värden kommer tillbaka. Så det är blandat lärdomar och överraskningar, men slutligen, det går att tjäna pengar på hållbarhet (det är ju en del i begreppet såklart).

Hur ser du på dagens förutsättningar att jobba med återbruk i byggsektorn? Vad fungerar – och vad fungerar inte?

Jag ska försöka svara kort. Det som krävs är ett brett arbete, tålamod och vilja. Om det finns tillgång till återbrukat material blir det förstås enklare – tillgången och tajmingen är avgörande. Men ju mer vi bygger upp information och materialflöden, och börjar tänka utifrån vad som finns och vad vi kan göra av det, desto mer kommer återbruket att ta fart.

I rapporten lyfter ni flera hinder – bland annat inställning, regelverk och kunskapsbrister. Vilka ser du som mest akuta att lösa?

Jag skulle peka på kompetensen och kunskapen. Att arbeta upp denna är nyckeln till allt och det kräver att vi vågar arbeta med återbruk och ser det som en naturlig del i alla projekt – mer eller mindre.

Och vad ser du som de största möjligheterna just nu för att skala upp återbruk?

Att det är en växande skara som vill och försöker. Genom att sprida goda exempel och visa att det går och inte är så svårt kan fler arbeta med det och åstadkomma en uppväxling.

Ni föreslår också sätt att mäta nivåer av cirkularitet. Varför är det viktigt – och vad är det enklaste sättet att komma igång med mätning redan idag?

Det är viktigt att kunna mäta för att se att arbetet har genomslag – och i vilken grad. Nyckeln är att göra mätningen så enkel som möjligt och att utgå från den data som redan finns. Det är bättre att komma igång med något än att inte mäta alls. Det finns alltid utrymme att utveckla, och ju fler som vill och driver på för enkla lösningar, desto större effekt kan vi nå.

Hur kan forskare och byggaktörer samarbeta bättre för att få ut mer nytta av forskningsresultat i praktiken?

Genom aktiv dialog och delad kunskap. Ju mer vi samverkar, desto större blir möjligheterna att sprida och omsätta forskningsresultat i praktiken – så enkelt är det. Fakta Företag som givit input till studien är: Willhem, PEAB, Byggsjögren, Länsförsäkringar Fastigheter, Fredblad arkitekter, Semren & Månsson arkitekter, Alecta Fastigheter och RO-gruppen.