Från spridda förråd till cirkulärt arbetssätt

HFAB testar återbruk i praktiken inom Bruka Halland

När HFAB startade projektet stod många användbara produkter utspridda på

många platser – utan överblick. I dag finns en strukturerad återbrukshubb där material och produkter får nytt liv i den dagliga förvaltningen. Projektledare Fredrik Johansson berättar om arbetet, resultaten och lärdomarna.

“Vi behövde skapa överblick och struktur”

Hur uppstod idén om en återbrukshubb?

– Vi såg att vi hade mycket material som kunde användas igen, men saknade struktur. Samtidigt ville vi minska både kostnader och klimatpåverkan. Ledningsgruppen tog därför beslut om att starta ett projekt för att skapa ett strukturerat arbetssätt kopplat till serviceverksamheten.

En viktig utgångspunkt var att göra återbruk enkelt i vardagen.

Fredrik Johansson, projektledare HFAB

– Servicetekniker ska kunna köra in med bil, göra en snabb bedömning och ta med det som behövs direkt. Vi hade en lokal i anslutning till serviceteknikernas centraliserade kontor. Efter en del lokalanpassningar kunde vi sätta igång.

Projektet startade med att samla in produkter från mindre lager och förråd runt om i fastighetsbeståndet. Materialet strukturerades och organiserades i hubben, med målet att det ska fungera som en butik för intern användning. Nästa steg var att digitalisera innehållet och utbilda användarna. I dag är i princip allt material registrerat, vilket gör det möjligt att få en överblick över vad som finns utan att vara på plats.

Ett nytt arbetssätt i vardagen

Hubben används i första hand av servicetekniker i förvaltning.

– Våra tekniker använder systemstödet Palats ute på uppdrag. De kan se saldo och registrerar i appen när de tar en produkt. Vår grundprincip är: titta i hubben först, sedan inköp.

Arbetet har också krävt tydliga avgränsningar.

– Vi tog fram en gränsdragningslista. Där ingår till exempel vitvaror, köksluckor, innerdörrar och förrådsgaller. Det gör det tydligt vad som hör hemma i hubben.

I hubben finns också möjlighet att reparera vissa produkter, bland annat vitvaror.

Att förändra beteenden är den stora utmaningen

Projektet har visat att återbruk fungerar i praktiken, men också att förändrade arbetssätt kräver tid.

– Den största utmaningen är att bryta gamla vanor. Det är viktigt att förklara varför vi gör detta, involvera medarbetare och ställa tydliga krav på arbetssättet.

Han betonar vikten av att börja enkelt.

– Gör det lätt från början och utveckla efter hand. Vi kör först och utvärderar sedan.

Det finns fortfarande utmaningar.

– Rutinen att alltid titta i hubben först fungerar inte alltid ännu. Och när flera personer delar ansvar behöver vi vara tydliga med förväntningarna.

– Trots det ser vi redan resultat. Tack vare återbruket har vi både sparat pengar och undvikit CO2-utsläpp.

Nästa steg och fortsatt utveckling

Nästa steg är att integrera återbruk i fler delar av verksamheten.

– När vi renoverar lägenheter ska vi arbeta strukturerat med återbruksinventering och samla in fler produkter till hubben.

”Vi är bara i början”

HFAB ser återbrukshubben som en startpunkt för ett mer cirkulärt arbetssätt.

– Vi ser det här som början på ett mer cirkulärt arbetssätt. Nu handlar det om att fortsätta utveckla rutinerna och få in återbruk i fler delar av verksamheten.

---

Bruka Halland-träff

I början av februari samlades ett stort gäng intresserade Bruka Halland-deltagare hos HFAB för att ta del av erfarenheterna.

Under träffen lyftes exempel från andra kommuner där entreprenörer kan se och använda återbrukade produkter, och där material även säljs på öppna marknadsplatser.

Under workshopen som följde presentationen diskuterades hur återbruk kan skalas upp. Flera faktorer lyftes som avgörande:

·        Tydlig lagstiftning och fungerande regelverk

·        Digitalisering och bättre överblick över materialflöden

·        Standardiserade produkter och mått

·        Rutiner för inköp och inventering

·        Att lyfta återbruk tidigt i projekt – med ledningen som drivkraft

·        Dialog med hyresgäster och förändrad syn på återbruk

·        Samarbete med hyresgästföreningen och dialog kring hyressättning

Även kompetensförsörjning kom upp.

– Det är viktigt att byggprogrammen i gymnasiet får mer kunskap om reparation och återbruk, sa en deltagare under träffen.