Återbruk av stommar i fokus när Halmstad testar nya arbetssätt

Halmstads kommun driver ett pilotprojekt tillsammans med Skanska där återbruk av HDF-bjälklag står i centrum. Målet är att pröva vad som är möjligt inom befintlig budget, samtidigt som klimatpåverkan minskar.

Alexandra Lindesvik är projektledare på Halmstads kommun och arbetar med att leda och samordna byggprojekt från tidiga skeden till genomförande. I ett pågående pilotprojekt undersöker kommunen hur mer klimatsmarta val kan genomföras i praktiken. En central del är återbruk av HDF-bjälklag i samarbete med Skanska, där fokus ligger på att minska resursanvändning och avfall, samtidigt som tekniska och logistiska utmaningar hanteras.

Alexandra Lindesvik, projektledare, Halmstads kommun

Hur kommer det sig att ni valde just HDF-bjälklag för återbruk?

HDF-bjälklag har egenskaper som gör dem särskilt intressanta ur ett återbruksperspektiv, bland annat hög bärförmåga, robust konstruktion och god beständighet.

Det gör att de, under rätt förutsättningar, kan få ett nytt användningsområde även efter att en byggnad rivs eller byggs om. Det är dessutom i byggnadens stomme som de största klimatmässiga vinsterna kan uppnås.

Var i projektet befinner ni er nu och hur ser vägen framåt ut?

Vi har genomfört vissa tekniska undersökningar på elementen samt att de är levererade från Kristianstad till Halmstad. Just nu befinner vi oss i ett skede där tekniska och logistiska frågor successivt reds ut inför kommande bearbetning av elementen. Nästa steg är att säkerställa att lösningen uppfyller samtliga krav innan den kan genomföras fullt ut i projektet.

 

Hur kommer det sig att ni arbetar med återbruk? Är det en del i en större strategi?

Ja, arbetet med återbruk är en del av kommunens ambition att minska klimatpåverkan från byggande och förvaltning. Bygg- och fastighetssektorn står för en stor del av utsläppen, och genom att arbeta mer cirkulärt kan vi ta ett viktigt steg mot ett mer hållbart samhällsbyggande.

Vilka har varit de största frågetecknen så här långt?

De största frågorna har handlat om teknisk verifiering, dokumentation och hur återbrukade byggdelar ska hanteras inom befintliga regelverk och logistiksmässigt innan de väl ska monteras.

Hur såg beslutsprocessen ut internt? Var det självklart eller fanns det tveksamheter?

Det fanns både engagemang och frågor. Återbruk innebär ofta att man behöver tänka på nya sätt, vilket kräver dialog och förankring. Beslutet har vuxit fram stegvis, baserat på analyser och diskussioner mellan olika kompetenser inom organisationen.

Kräver den här typen av projekt en annan affärslogik?

Ja, till viss del. Återbruk passar inte alltid in i traditionella affärsmodeller där fokus ligger på standardiserade produkter och tydliga gränssnitt. Det kräver ofta mer samverkan, flexibilitet och gemensamt ansvar mellan beställare och entreprenör samt att man har tur att projekten klaffar tidsmässigt.

Det är bra att fundera på dessa frågor i ett tidigt skede, redan innan upphandling av entreprenör, för att sedan kunna kravställa och utvärdera utifrån ambitioner och målbild (vad är viktigt för oss i just det specifika projektet).

Hur går det rent konkret till att återbruka ett bjälklag av den här typen?

Förenklat handlar det om att identifiera lämpliga bjälklag som kan demonteras, säkerställa deras tekniska status, och dokumentera egenskaper. Därefter anpassa projekteringen och/eller elementen så att de kan användas på nytt. Varje steg kräver noggrann kvalitetssäkring och samverkan mellan entreprenör, beställare och projektör.

Har ni erfarenheter från andra projekt när det kommer till återbruk?

Vi har erfarenheter av återbruk i mindre skala och framförallt i ombyggnadsprojekt. Men detta projekt skiljer sig genom omfattningen och den typ av bärande konstruktion som studeras. Det gör det extra lärorikt och spännande.

Bjälklag som återbrukats

Finns det några tekniska hinder eller krav som kan vara svåra att möta?

Tekniska krav kopplade till bärförmåga, brandskydd, ljud, anpassning till installationer och dokumentation är centrala. Det är inte alltid hinder i sig, men de kräver mer analys och samordning än vid nyproduktion.

Hur hanterar man dokumentation och spårbarhet? Kvalitetssäkring?

Dokumentation och spårbarhet är avgörande i återbruksprojekt. Vi arbetar med att säkerställa att relevant information om bjälklagens ursprung, egenskaper och kontroller finns tillgänglig och kan följas genom hela processen. Detta gör vi genom extern tredjepartsgranskning och kontroller.

Vad har ni fått för reaktioner?

Vi har ännu inte gått ut med så mycket information men vi hoppas på att kunna väcka intresset, både internt och externt. Min bild är att många är nyfikna på hur återbruk kan tillämpas i praktiken och vilka lärdomar som går att dra.

Ser ni några utmaningar med återbruk?

En av de största utmaningarna är att återbruk fortfarande är relativt nytt i större skala, vilket innebär att processer, regelverk och affärsmodeller inte alltid är anpassade. Samtidigt ser vi detta som en utvecklingsmöjlighet.

 

Vad hoppas ni få ut av projektet på kort och lång sikt?

På kort sikt hoppas vi kunna genomföra ett lyckat återbruk samt testat olika typer av andra val kopplat till hållbarhet i det här projektet. Vi har fler på gång som vi gärna berättar mer i vid annat tillfälle framöver. På längre sikt vill vi bygga kunskap och erfarenhet som kan användas i fler projekt och bidra till ett mer cirkulärt byggande.

Har du något råd till andra när det kommer till liknande projekt?

Att börja tidigt, involvera rätt kompetenser och vara beredd på att lägga tid på dialog och analys. Samverkan är en nyckel. Att ha mod och våga är också en viktig faktor, vi måste testa och lära oss för att på sikt gå mot att det blir ett etablerat arbetssätt.

Vilken roll tror du att återbruk kommer ha i byggbranschen om 10 år?

Jag tror att återbruk kommer vara en mer naturlig del av byggprocessen, särskilt i offentliga projekt. Inte som en speciallösning, utan som ett av flera självklara verktyg för att minska klimatpåverkan.

Projektet i Halmstad är ett exempel på hur återbruk kan testas i praktiken, med både möjligheter och utmaningar längs vägen. Just den typen av erfarenheter är avgörande för att fler ska våga ta steget och börja arbeta mer cirkulärt i sina egna projekt.