top of page

Företagsintervjun: Tarkett – om återvinning och cirkulära materialflöden

Tarkett är ett av världens största golvföretag, med över 140 års erfarenhet och verksamhet i mer än 100 länder. Under en stor del av denna tid har man arbetat med återvinning och cirkulära materialflöden, och driver i dag ett av branschens mest etablerade insamlingssystem för golvmaterial i Norden.

Thibault d'Ortoli
Thibault d'Ortoli

Vi har pratat med Thibault d’Ortoli, nordisk hållbarhetschef på Tarkett, om hur man arbetar med att omsätta företagets globala klimatmål i praktiken. Här delar han med sig av vad som krävs för att cirkulära lösningar ska fungera i verkliga projekt.

 

Kan du kort beskriva Tarketts syn på hållbarhet i dag och hur den kopplas till er kärnaffär?


"Tarkett har arbetat med hållbarhet i decennier: redan på 1950-talet började vi återvinna produktionsspill från vår plastgolvfabrik i Ronneby, vi fick vår första Svanenlicens för linoleumgolv 1996 och använde Cradle-to-Cradle-metodologi för att utveckla våra cirkulära textilplattor 2010. Idag är ’cirkularitet på riktigt’ en av våra viktigaste konkurrensfördelar. Det betyder att vi inte bara erbjuder hållbara golv, utan också tillhandahåller tredjepartsgranskade data, använder pålitliga certifieringar och erbjuder ReStart – vårt kostnadsfria insamlings- och återvinningssystem.

 

Vi hade inte kommit så långt i vår cirkulära omställning utan engagemanget från våra säljare, som spelar en central roll i hållbarhetskommunikationen, och utan viljan att göra hållbarhet till en integrerad del av hela organisationen – där varje medarbetare är en ambassadör för vårt hållbarhetsarbete."

Ett väletablerat insamlingssystem
Ett väletablerat insamlingssystem

När ni pratar om cirkularitet, vad betyder det i praktiken för ett företag som tillverkar golv?


"I praktiken handlar det om att utbilda både kunder och beslutsfattare i vikten av återvinning och hur vi tillsammans kan arbeta hållbart genom att göra rätt val – från tidiga beslut om golv ur ett livscykelperspektiv till praktiska detaljer som val av påse eller container vid insamling av installationsspill eller utrivna golv.

Återvinning ska vara enkelt och göras på riktigt. Med vårt ReStart-program, i samarbete med partners, tar vi tillbaka uttjänt material från vinyl-, linoleum- och textilgolv i 23 europeiska länder. Materialet skickas till våra fabriker och används i produktionen av nya golv i en sluten återvinningsprocess. Vi erbjuder dessutom certifikat som visar den klimatbesparing som uppnåtts genom materialåtervinning – beräknad och verifierad som bevis." Hur arbetar ni med livscykeln för era produkter, från materialval och produktion till användning och slutskede?


"Redan i produktutvecklingen använder vi strikta tekniska standarder och Cradle-to-Cradle-metodologi för att säkerställa två saker: att golven har lång livslängd och att materialen kan återföras i kretsloppet ur både miljö- och hälsoperspektiv när de väl tas ur bruk.

Vi arbetar kontinuerligt med att minska klimatpåverkan från våra produkter och redovisar detta öppet i våra EPD:er. Det handlar bland annat om att öka andelen återvunnet material, ersätta fossila råvaror med förnybara där det är möjligt, använda mer förnybar energi i produktionen och utveckla golv som inte kräver vatten eller kemikalier vid underhåll. Samtidigt förbättrar vi våra processer för att kunna återvinna fler golvtyper genom ReStart.

Ett konkret exempel är våra linoleumgolv, som har ett av marknadens lägsta koldioxidavtryck. De tillverkas i Italien med 100 procent förnybar elektricitet, där en betydande del av energin kommer från egen produktion via solpaneler, biomassa och geotermiska källor."

 

På vilket sätt jobbar ni med återvinning eller återanvändning av golvmaterial i dag, och hur långt har ni kommit i det arbetet?


"I dag arbetar vi med återvinning genom två huvudsakliga system  i Sverige. Tillsammans med Golvbranschen administrerar vi GBR Återvinning för plastgolvinstallationsspill. Utöver det driver vi vårt eget system, ReStart, som även omfattar utrivna vinyl-, linoleum- och textilgolv, samt installationsspill från linoleumgolv. Sedan 2024 erbjuder vi också återbrukade textilplattor som samlats in via ReStart.

Totalt samlar vi in omkring 500 ton material per år genom dessa system  i Sverige. När det gäller installationsspill lyckas vi återvinna cirka 40 procent av det som sätts på marknaden, medan andelen gamla golv som återvinns fortfarande är låg. Samtidigt ser vi att mängden insamlat material ökar varje år, och vårt mål är att nå över 1 000 ton insamlat material i Norden till 2026.

Nästa steg är att inkludera fler och mer komplexa golvkonstruktioner, som vinylklickgolv och trägolv. Där pågår utveckling av återvinningsprocesser, men det återstår arbete innan cirkularitet kan fungera fullt ut även för dessa produkter."


Material i fabriken
Material i fabriken

Vilka typer av materialflöden är enklast respektive svårast att göra cirkulära, och varför?


"Det som är enklast att göra cirkulärt är material som är spårbart, relativt nytt och enkelt att ta loss. Installationsspill är därför lättare att samla in än gamla golv som lagts för flera decennier sedan. Golv som installeras utan lim, eller som är löslagda, underlättar både utrivning, återbruk och återvinning. Även konstruktionen spelar stor roll. Homogena golv, som plastgolv och linoleum, är generellt enklare att återvinna än flerskiktsgolv.

Det som är svårare är äldre golv och mer komplexa konstruktioner. Vissa äldre plastgolv innehåller tillsatser som vi inte vill återföra till nya produkter, och material som trä är mer komplicerade att återvinna än plast, eftersom de inte kan smältas och formas om på samma sätt."

Gammalt material samlas in
Gammalt material samlas in

Vilka är de största utmaningarna ni möter i dag när det gäller återvinning och cirkulära materialflöden?

"De största utmaningarna handlar om styrning snarare än teknik. Det finns i dag för få incitament som driver återvinning, både i upphandlingar och från beställare. Samtidigt brister tillsynen av befintliga avfallsregler, trots att regelverken i sig redan ger möjlighet att öka materialåtervinningen.

En annan utmaning är användningen av sekundära råmaterial. EU:s avfallsregelverk är inte fullt anpassat till cirkulära materialflöden, vilket försvårar storskaliga lösningar. För att cirkulära flöden ska kunna växa krävs tydligare kriterier för när återvunnet material upphör att betraktas som avfall."

Vad ligger framför er som du tror kommer att vara en game changer?


"Kommande lagstiftning på EU- och nationell nivå kommer att spela en avgörande roll. När offentlig upphandling börjar skapa verklig efterfrågan på cirkulära lösningar blir det möjligt att skala upp investeringar i processer och innovation.


Samtidigt ser vi cirkularitet som en fråga om både klimat och försörjningsberedskap. Genom att återvinna material lokalt minskar beroendet av importerade råvaror och sårbara leveranskedjor, vilket blir allt viktigare framöver."


 
 
 

Kommentarer


Under Bruka Hallands första tre år finansieras arbetet av Europeiska Regionalfonden genom Tillväxtverket och Region Halland.

bottom of page