HFAB ger fönstren en andra chans när fasaden byts ut
- för 2 dagar sedan
- 3 min läsning
Just nu genomför HFAB ett större fasadarbete på flerbostadshuset Hjässan 2. Men i stället för att riva ut och slänga har det kommunala bostadsbolaget valt att stanna upp och ställa en annan fråga: vad kan vi faktiskt ta vara på?
I den första etappen, som nu är i produktion, inventeras omkring 450 fönster för återbruk och återvinning. Totalt rör det sig om runt 2 000 fönster i de berörda husen. Projektet är ett praktiskt test av hur cirkulärt tänkande kan bli en del av fastighetsförvaltningens vardag.
Vi pratade med Veronica Junblad, avdelningschef fastighetsutveckling, om varför HFAB
vågade prova, vad bolaget hoppas lära sig och hur erfarenheterna kan påverka framtida projekt.
Berätta lite om bakgrunden kring arbetet med flerbostadshuset Hjässan 2
Det finns ett underhållsbehov av fastigheten och i vårt hållbarhetsarbete blev det naturligt att försöka utveckla våra interna processer och vår kompetens inom återbruk. Det ledde bland annat till att vi deltog i Bruka Hallands Hackathon på Högskolan i Halmstad för att få fler idéer och se möjligheter.
Var är ni nu i projektet?
Projektet påbörjades efter årsskiftet och nu är byggnadsställningen uppe och arbetet med att byta fasad är påbörjat.
Varför blev just fönstren en viktig fråga just här?
Vi vet att tillverkning av fönsterglas har en stor klimatpåverkan och i detta projekt har vi en väldigt stor mängd fönster. Vi vill återanvända dem eller återvinna fönsterglaset som en del av vårt hållbarhetsarbete.
Hur tidigt i processen tog ni beslutet att arbeta med återbruk och materialåtervinning?
Idén kom väldigt tidigt och det var en självklarhet för oss att undersöka vilka möjligheter som fanns för återbruk. Vi genomför nu första etappen och tanken är att utvärdera det pågående projektet inför kommande etapper.
Vilka var de största utmaningarna med att få in återbruk i upphandlingen?
Jag tror att den viktigaste aspekten är att våga. För oss passar det också bra att prova något nytt när vi arbetar i olika etapper. Då kan vi justera kommande upphandlingar utifrån lärdomar vi får under resan.
Hur löste ni de utmaningarna rent praktiskt?
Vi valde att lyfta frågeställningen till Bruka Halland och vår projekteringsgrupp, ta lärdomar av andra och genom det ta steget att våga.
Ni skiljer mellan originalfönster och nyare fönster. Vad var avgörande för den uppdelningen?
Under åren har vi tidigare bytt ut några fönster på fastigheten. De nyare fönsterna är i något bättre skick och kan därmed återanvändas på andra byggnader på området till dess att de byggnaderna ska underhållas.
Vad innebär det i praktiken att inventera fönster?
Att inventera fönster för framtida användning innebär att noggrant bedöma, dokumentera och lagra dessa resurser på ett sätt som gör dem tillgängliga för återbruk, vilket bidrar till hållbarhet och kostnadseffektivitet.
Hur påverkar det här sättet att arbeta både kostnader och planering över tid?
Att arbeta med återbruk av fönster kan leda till kostnadsbesparingar och en mer strategisk och hållbar planering över tid. Det kräver noggrann planering i början av projektet vad gäller tid, personal, logistik och kostnadspåverkan. Det är också viktigt att diskutera ansvarsfördelningen under entreprenad- och garantitiden när det gäller återbruk.
Vilken roll har samarbetspartners som Ragn-Sells spelat i att få lösningen att fungera?
Det är viktigt att det finns samarbetspartners på marknaden som kan hantera återbruksprodukter på ett hållbart sätt och hjälpa beställare och andra aktörer att utveckla sitt hållbarhetsarbete. I vårt projekt är vi i uppstarten och vi kommer under och efter projektet utvärdera arbetena.
Vad har ni lärt er så här långt som ni tar med er vidare?
Produktionen är i startgroparna och vi har inte ställts inför några praktiska utmaningar än. Teoretiskt sett är det viktigt med varsam demontering av produkter som ska återbrukas, och logistiken (transport, förvaring, dokumentation) som vi står inför närmast ska utvärderas.
Ser du detta som ett arbetssätt som går att skala upp till fler projekt?
Absolut. Det är dock viktigt att vi är bättre rustade med kunskap för hur det ska rent praktiskt gå till redan i planeringsskedet.
Vi behöver ha kompetens, sprida medvetenhet och våga. Utöver det så behöver vi få till standardiserande rutiner och checklistor, samarbeta med marknaden, planera för logistik och sist men inte minst utvärdera och justera vårt arbetssätt.
Om du ser framåt. Vad skulle göra den här typen av lösningar enklare att genomföra i framtiden?
Jag tror framförallt att vi behöver en effektivare logistik och digitala lösningar för inventering och matchning av återbrukade byggdelar är också viktiga. Dessutom krävs ökad kunskap i branschen och att återbruk planeras in tidigt i byggprojektet.
Vad skulle du vilja skicka med till andra fastighetsägare som funderar på liknande grepp?
Att våga, börja i en mindre skala och att ta hjälp av andra aktörer.