Forskning i fokus: Ida Karlsson om vägen mot byggbranschens klimatomställning

Byggsektorn står inför en av sina största utmaningar – och möjligheter. Ida Karlsson, forskare på Chalmers, arbetar mitt i den omställningen. Genom nära samarbete med företag, myndigheter och kommuner försöker hon hitta vägar som både minskar utsläppen och gör klimatlösningar lönsamma i praktiken.

Ida Karlsson, forskare. Foto: @barabild

Kan du berätta om din forskning?

Jag arbetar med att förstå hur byggsektorn kan minska sina utsläpp genom hela värdekedjan och vilka åtgärder som kan kombineras för störst effekt. I dag vet vi att klimatpåverkan kan halveras redan i befintliga projekt, men de lösningarna stannar ofta i enstaka pilotprojekt. Jag vill se till att de sprids till den ordinarie verksamheten.

Hur hänger din forskning ihop med återbruk och materialfrågor? Och varför är det så intressant just nu?

Återbruk och materialeffektivitet är viktiga eftersom de går direkt på en av byggsektorns stora utsläppsposter: materialen. När vi minskar mängden nytt material genom optimering, återbrukar komponenter och ökar återvinningen i produktionen får vi dubbel effekt – både klimatnytta och ofta ekonomiska besparingar över tid. Men här finns en stor systemutmaning: dagens affärsmodeller och kontrakt belönar ofta volymen av nytt material, vilket skapar helt fel incitament. Vi behöver ändra spelreglerna så att återbruk blir lönsamt och enkelt. Det är därför jag tycker att frågan är så aktuell. Tekniken finns, men strukturerna måste hänga med.

Hur påverkar prisutvecklingen återbruk inom byggbranschen?

De senaste årens prisökningar har gjort att fler börjar titta på återbruk och materialeffektivitet som ekonomiskt intressanta alternativ. När man dessutom räknar in framtida kostnader för utsläppsrätter ser man att projekt som arbetar aktivt med optimerad design, sekundära material och genomtänkta logistiklösningar kan landa på en lägre totalkostnad. Det förstärker affärscaset för återbruk. Samtidigt skapar prisvolatiliteten osäkerhet. Det gör att beställare och entreprenörer måste våga tänka långsiktigt och bygga in riskdelning i kontrakten. Annars riskerar vi att trögheten i systemet bromsar utvecklingen.

Hur ser utvecklingen ut historiskt och framåt?

Historiskt har byggbranschen varit tudelad: konservativ i sina standardprocesser men innovativ i pilotprojekt. Vi har sett fantastiska lösningar i enskilda projekt, men lärandet har inte spridits. Det beror mycket på att branschen är fragmenterad och att varje projekt har sin egen logik. Framåt ser jag tre stora drivkrafter:

1. Skärpta klimatkrav – bred implementering av utsläppstrappor och skarpa klimatkrav i upphandlingar ger tydliga maximala utsläppsnivåer och en tidslinje för när de måste minska. Både för nyproduktion, ROT och markarbete, t.ex. enligt den vägledning som jag har varit med och tagit fram.

2. Teknisk mognad – genom pilotprojekt och olika initiativ har lösningar utvecklats till en nivå som är redo för breddinförande.

3. Ekonomiska signaler – utsläppshandel och stigande materialpriser gör klimatsmarta lösningar mer konkurrenskraftiga.

I en region som Halland, där det byggs mycket bostäder och infrastruktur, kan kommunala upphandlingar och en fungerande marknad för återbruk ge snabb effekt. Att prioritera ombyggnation framför nyproduktion och att bygga upp smarta logistiklösningar för återbruk är särskilt relevant.

Finns det exempel där återbruk blivit lönsamt?

Ja, fler och fler projekt som visar att återbruk inte bara är bra för klimatet utan även bra för plånboken. I Göteborg har kommunala projekt sparat 20–30 % på materialkostnader genom lokala materialbanker och samordnad logistik. Exempelvis återbrukade befintlig bottenplatta i betong sam fönster och plåttak i Backa Förskola. Hos de kommunala bostadsbolagen har fokus legat på att bygga upp standardiserade arbetssätt och en kultur kring återbruk, både internt och gentemot entreprenörer och även hyresgäster. Exempelprojekt är bland annat ett storskaligt renoveringsprojekt i Änggården, där bl a kakel, klinkers, wc-porslin, dörrar återbrukades.

Hos Vasakronan har återbruk av fasadmaterial och inredning bland annat i Lumi-projektet i Uppsala minskat både byggtiden, inköpskostnader och avfallsavgifter, och i Boverkets nya kontor i Karlskrona gav återbruk av betongstomme både klimatnytta och lägre rivningskostnader. I flera projekt i Malmö såsom Hyllieäng och Spritfabriken, sänkte återbruk av dörrar, ventilation och installationer totalkostnaden. Gemensamt för dessa projekt är att tidig planering, inventering och samverkan tillsammans med väl tilltänkt logistik gjort återbruk både praktiskt och ekonomiskt attraktivt.

Vad driver dig i ditt arbete?

Jag motiveras av att se forskningen bli verkstad. Det är en sak att räkna på potentialen i teorin, men när vi ser att konkreta åtgärder fungerar i praktiken och bygger tillit i värdekedjan, då händer det på riktigt. Jag engagerar mig i nätverk och råd för att skapa broar mellan akademi och beslutsfattare, för jag tror att samverkan är nyckeln. Mitt mål är att göra det lätt att göra rätt – att ge aktörer tydliga riktlinjer, realistiska lösningar och verktyg som gör klimatomställningen möjlig i vardagen.