Forskning i fokus: Liza Sällström Eriksson om fönster, klimatpåverkan och renoveringar i praktiken

Liza Sällström Eriksson är industridoktorand vid Luleå tekniska universitet, där hon i samarbete med det kommunala fastighetsbolaget Lulebo forskar på renoveringsåtgärder med livscykelperspektiv. Hon har nyligen genomfört flera studier med fokus på fönster – och vilka klimatmässiga och ekonomiska konsekvenser olika lösningar får över tid.

Liza Sällström Eriksson är Lulebos industridoktorand i ett forskningssamarbete med Luleå tekniska universitet

Hur väcktes intresset för att forska just på återbruk/bevarande av fönster?

Den första tiden som doktorand handlade främst om att förstå hur Lulebo arbetar med renoveringar – och vilka frågor eller utmaningar som finns. En återkommande fråga för fastighetsägare var renovering av utslitna fönster. I praktiken är det kanske vanligt att dessa byts mot energieffektivare fönster utan att man reflekterar så mycket över alternativen. Där föddes idén till att undersöka hur restaurering och underhåll av befintliga fönster står sig mot fönsterbyte från ett livscykelperspektiv – både klimatmässigt och ekonomiskt.

Vad var syftet med studien – vilka frågor ville ni ha svar på?

Tre olika studier har genomförts för att analysera och jämföra olika renoveringsåtgärder som inkluderade fönsterbyte och fönsterunderhåll. Dessa studier hade lite olika syften och fokus, men gemensamt var att utforska hur olika fönsteråtgärder presterade ur ett livscykelperspektiv. Vi har också analyserat hur olika faktorer – som byggnadens läge och förutsättningar, samt metodval i livscykelanalyser – påverkar resultaten. Två byggnader har använts som studieobjekt: ett flerbostadshus från 1985, och ett kulturhistoriskt parhus från 1911.

Vad kom ni fram till i studien? Var det något som överraskade dig?

Det finns inget svar som passar alla renoveringsprojekt – det bästa alternativet beror på byggnaden och var denna byggnad ligger. För en redan bättre isolerad byggnad med relativt god energiprestanda ger fönsterbyte för liten energibesparing för att motivera den ökade klimatpåverkan från produktionen av nya fönster. Detta bidrog till att flerbostadshuset, som låg relativt nära nybyggnadsstandarden, gynnades av underhåll tack vare ett minskat materialbehov.

I det kulturhistoriska huset kunde fönsterbyte däremot ge större energibesparing i driftskedet, vilket bidrog till en minskad livscykelklimatpåverkan. Ett alternativ där befintliga tvåglasfönster behålls och kompletteras med en extra isolerruta från insidan visade sig nästan lika effektivt, samtidigt som det bidrar till att bevara husets kulturhistoriska karaktär.

En annan viktig aspekt är vilken energikälla som används till uppvärmning. I takt med att fossila bränslen fasas ut från produktion av uppvärmningsenergi minskar klimatnyttan av energieffektivisering, vilket gör att minimerat materialbehov (t.ex. genom underhåll) gynnar livscykelresultaten.

Ett av resultaten som överraskade var att ingen av fönsteråtgärderna var kostnadseffektiv. De sparade energikostnader räckte inte till att återbetala investeringarna, ens över 100 år. Det gäller både flerbostadshuset och det kulturhistoriska huset, även om vi antog höga fjärrvärmepriser.

Hur skiljer sig energiförbrukningen åt mellan nya fönster och återbrukade fönster?

Det varierar beroende på byggnad och antaganden. I flerbostadshuset från 80-talet med treglasfönster antogs underhåll ge en marginell påverkan på byggnadens energianvändning. Fönsterbytet gav inte heller en betydande energibesparing eftersom U-värdet endast gick från 1.8 till 1.3 W/m2K.

I det äldre huset med tvåglasfönster antogs däremot restaureringen kunna förbättra U-värdet på grund av fönstrens nuvarande skick. Här antogs att fönstrens U-värde förbättrades från 2.6 till 2.3 W/m2K. Men hur mycket det påverkar byggnadens energianvändning beror också på andra faktorer, såsom dess energiprestanda före renovering och klimatzon. För denna byggnad räckte energibesparingen från underhåll för att motverka klimatpåverkan från materialproduktionen. Dock var denna motverkande effekt mer betydande för fönsterbytet.

Vilka är de största utmaningarna när det gäller återbruk eller bevarande av fönster i byggprojekt?

Detta ingick inte riktigt i studierna som fokuserade på att beräkna livscykelpåverkan av olika fönsteråtgärder. Däremot har vi diskuterat en del kring frågan under studiernas gång. Det handlar bland annat om fönstrens skick och typ. Vissa fönstertyper tillåter kanske inte restaurering och periodiskt underhåll, medan andra gått alldeles för långt över sin tekniska livslängd. En annan utmaning kan vara att underhåll kräver ett mer långsiktigt tänk. För att satsningar på fönsterunderhåll ska hålla över tid behöver de integreras tydligare i fastighetsföretagens långsiktiga arbete – för att minska risken att satsningen på underhåll inte faller bort med tiden. Det krävs också att rätt kompetens finns tillgänglig, särskilt eftersom fönsterunderhåll sker i tätare renoveringsintervall jämfört med fönsterbyte.

Och vilka möjligheter ser du – ekonomiskt, miljömässigt eller arkitektoniskt?

Underhåll av fönster har potential att både minska klimatpåverkan och sänka kostnader, särskilt i byggnader som redan har relativt god energiprestanda. Det ger även möjlighet att bevara det arkitektoniska uttrycket, särskilt för kulturhistoriska byggnader. Det handlar om att anpassa åtgärderna för varje byggnad – det finns ingen standardlösning.

Hur kan akademin och byggbranschen samverka för att ta tillvara forskningsresultat?

Ett sätt att ta tillvara på forskningen i praktiken är att genomföra pilotprojekt baserade på studiers resultat. Genom dessa kan man sedan samla in verkliga data för att följa upp och jämföra med de beräkningar som gjorts. Jag tror även att det är värdefullt att dela resultaten i olika kanaler och få feedback från branschen. Överlag tror jag det är fördelaktigt med ett aktivt forskningssamarbete mellan universitet och byggbransch, där forskningsresultat kan användas som beslutsunderlag.

Finns det några hinder som du tycker borde undanröjas för att underlätta återbruk och bevarande?

I våra studier har vi fokuserat på underhåll av befintliga fönster, vilket kan ses som en form av ”återbruk på plats”. För att återbruk generellt ska få större genomslag tror jag att det behövs mer kunskap och fler goda exempel. Vi behöver våga testa återbruk i större skala för att bygga upp mer erfarenhet. En utmaning kan vara den allmänna preferensen för nya produkter och material. Det är därför viktigt att lyfta fram återbrukets värde, bland annat sitt bidrag till en mer cirkulär ekonomi.

Hur ser framtiden ut? Har du några fler spännande forskningsprojekt på gång?

Just nu har vi en pågående studie där vi jämför fler renoveringsåtgärder för ett lamellhus från 1950, med fokus på livscykelklimatpåverkan och kostnader. Här kombineras åtgärderna i olika paket, som inkluderar tilläggsisolering, fönsterbyte och installation av FTX-system, samt två typer av fasadputs. Du hittar Lizas studier här: https://www.ltu.se/personal/l/liza-sallstrom-eriksson