Hampakalk, klimatsystem och hållbart byggande – ett samtal med EVIA

Vad menar vi egentligen med hållbart byggande? Är det att justera marginaler i ett system som redan är trasigt, eller att våga bygga om från grunden med människan, materialen och framtiden i centrum? Vi pratade med Christian Johansson på EVIA om biobaserade byggsystem, hampakalk, regelverk och varför kompromisser inte längre räcker.

Christian Johansson arbetar som hållbarhetsrådgivare och inspirationsföreläsare på EVIA. Hans väg dit går via uppväxten på en ekologisk gård i norra Halland, civilingenjörsstudier på Chalmers med inriktning byggnadsfysik, många år inom NCC:s energi- och passivhusprojekt och senare entreprenörskap inom livsmedelsbranschen. Mellan 2020 och 2023 präglades livet av en allvarlig hjärntumör och en lång rehabilitering.

Christian visar upp Evias hampakalkvägg

I dag är han tillbaka med full kraft. Med hela sin resa i ryggen driver han en tydlig övertygelse: ska byggbranschen ställa om på allvar måste vi bygga hus där människor mår bra, med material som är bra för både miljön och framtiden. Och vi måste börja med kunskap.

Fakta om EVIA

·       Grundat: 2020

·       Grundare: Henning Eliasson och Niklas Holmquist

·       Inriktning: Hållbara byggsystem med lågt klimatavtryck

·       Verksamhet: Egen fabrik för prefabricering av grunder, väggar och tak i biobaserade och cirkulära material

·       Fokus: Lång livslängd, god hälsa inomhus och minskad klimatpåverkan

·       Utgångspunkt: Utveckling av Koljern-systemet för grunder med lägre CO₂-utsläpp

Mer information och referensprojekt finns på www.evia.se

Vad är det ni gör som är annorlunda när det kommer till hållbarhet?

Vi är kompromisslösa. Vi granskar varje detalj i våra byggsystem och väljer bort fossil olja, plast och onödiga kemikalier. Vi sätter människan och hälsan först. Det leder till naturliga, biobaserade material, längre livslängd, lägre risker och lösningar som kan ingå i cirkulära flöden.

Ni jobbar en hel del med nya typer av material, kan du berätta om dem?

Egentligen arbetar vi med gamla och beprövade material, men i industriell och modern form. Det gör byggandet rationellt och kvalitetssäkrat.

Vi bygger med Foamglas cellglasisolering i stället för cellplast. Det är vattentätt, obrännbart, skadedjurssäkert, dimensionsstabilt och gjort av återvunnet glas. Tillsammans med stålprofiler bildar det Koljern-grunden, som ersätter platta på mark, kortar byggtiden och halverar CO₂-utsläppen.

Vi bygger också med hampakalk i våra Biostone-väggar och med Biofibre-väggar isolerade med hampafiber och träfiber. Dessutom har vi tak i naturmaterial. Sammantaget kan vi prefabricera i princip vilken byggnad som helst.

Vad gör hampakalk till ett intressant byggmaterial?

Hampakalk isolerar och har hög termisk tröghet, vilket ger stabil temperatur och lägre energibehov. Det buffrar även fukt och ger bättre luftfuktighet, vilket minskar problem med torra slemhinnor och luftvägar.

Materialet är obrännbart och våra väggar är klassade som REI120. Hampa är en snabbväxande gröda som kan odlas i Sverige och binder koldioxid. Tillsammans med kalkens karbonatisering får vi en koldioxidnegativ vägg. Allt vårt trä kommer dessutom från Plockhugget virke.

Hur fungerar ert väggsystem i praktiken?

Det uppfyller alla krav och presterar bättre inom termisk tröghet, akustik och brand, samtidigt som klimatavtrycket är lägre. Eftersom det är prefabricerat får vi en mycket robust och kvalitetssäkrad produkt.

Vad skiljer hampabaserade väggar från traditionella material?

De håller längre, ger bättre inomhusklimat och har lägre miljöpåverkan. Traditionella material är ofta fuktkänsliga och har kortare livslängd. Ska byggnader stå i generationer måste vi bygga med material som klarar det.

Berätta om HempFab-projektet

HempFab var ett Vinnova-finansierat samarbetsprojekt mellan fem aktörer under 24 månader. Målet var att utveckla och paketera ett prefabricerat väggsystem i hampakalk som tar tillvara materialets egenskaper och löser tekniska och estetiska hinder för bredare användning.

På EMCs medlemsdag 2025

Har ni några andra projekt ni brinner för?

Vi engagerar oss helhjärtat i allt från villor till skolor och samarbetar med högskolor, kommuner och företag.

Vi har också ett globalt engagemang i Tusafishe i Uganda, där vi installerar vattenfilter i hem och skolor. Det minskar sjukdomar, behovet av ved och därmed avskogning och CO₂-utsläpp.

Hur ser du på framtiden för biobaserade material inom bygg?

Vi måste bygga på ett nytt sätt. Det finns inget alternativ. Byggbranschen är en av de största utsläppskällorna. Nu handlar det om att byta system, inte bara material, och börja bygga hus som är en del av lösningen.

Vilka hinder bromsar utvecklingen?

Som det är i dag är det många som inte vågar. Många är bekväma och tycker att det fungerar bra som det är. Jag menar att det inte räcker. Boverket borde ställa betydligt hårdare krav. Med den takt och de nivåer som nu planeras kommer vi inte att klara Parisavtalet. Kraven är helt enkelt för lågt satta. De är så lätta att uppfylla att entreprenörer i praktiken inte behöver ändra någonting alls.

Samtidigt finns det ljuspunkter. Flera kommuner går före och ställer faktiska krav på koldioxidutsläpp i sina projekt. Göteborg, Malmö, Stockholm och Uppsala är bra exempel. Det gör att vi nu måste lära oss att räkna på utsläpp, jämföra alternativ och fatta beslut på riktig data, inte bara på magkänsla.

Det är också glädjande att allt fler privata bolag tar miljöfrågan på allvar. Klimat och miljö rankas högt hos allmänheten, och den efterfrågan kommer bara att öka. Men den ökar inte av sig själv. Den kräver att vi som kan detta också förklarar, visar och vågar utmana gamla sanningar. Att vi hjälper beställare att ställa rätt krav.

Det är därför jag lägger så mycket tid på att vara ute och föreläsa. För förändring börjar med kunskap.

Vilka möjligheter ser du för Halland?

Jag skulle gärna se att fler kommuner tar efter Göteborgs och Malmös krav, till exempel LFM30, för att snabba på omställningen.

Vilka reaktioner får ni från omvärlden? Vad säger era kunder?

Vi samarbetar med många aktörer i Europa och har även startat en webshop  för att göra hållbara material mer tillgängliga för privatpersoner. Att företaget har kunnat växa under en byggkris visar tydligt att hållbarhet efterfrågas och är här för att stanna. Vi är mer än redo när det tar fart igen.

Vad driver dig personligen i det här arbetet?

Jag har ett starkt miljöengagemang och brinner för att bygga hälsosammare hus. Att varje dag få bidra till något som är bättre för både människan, naturen och framtida generationer känns väldigt meningsfullt.