Från Bryssel till Halland – en halvdag om hållbarhet, återbruk och långsiktig utveckling

Den tredje oktober samlades engagerade personer från offentlig sektor, byggbranschen, akademin och EU-kommissionen. Under en halvdag, arrangerad av Europa Direkt Halland och Bruka Halland, diskuterades hållbarhet och cirkularitet inom bygg- och fastighetssektorn med särskilt fokus på hur EU:s klimatmål och nya regelverk påverkar oss här i Halland. 

Konferensen bjöd inte bara på insikter från Bryssel, utan också på konkreta exempel från lokala projekt, reflektioner från branschen och uppmaningar till handling. Fyra teman löpte som en röd tråd genom dagen: utvecklingens väg, cirkularitet, EU:s påverkan och vikten av samverkan. 

Christian Sandström engagerar

Utvecklingens väg – små steg med stor effekt 

Christian Sandström, docent och journalist, utmanade med sina tankar om "gröna bubblor": stora satsningar som misslyckas för att de inte är förankrade i verkligheten. I stället förespråkade han sköldpaddans väg: långsiktig utveckling genom små, gradvisa förbättringar.  

Med tydliga exempel som aluminiumburken, som väger en femtedel idag jämfört med på 50-talet och kylskåpet, som kräver 90% mindre energi jämfört med på 70-talet, samt den tydligt minskade elanvändningen i relation till BNP, visade Christian att det är de tysta framstegen som gör verklig skillnad. 

John Lindgren från Högskolan i Halmstad knöt an till detta genom att lyfta vikten av att göra. Genom läroprojekt, envishet och samverkan kan nya byggmetoder testas och utvecklas - även om det innebär att det blir fel ibland. "Vill man vara något måste man göra," citerade han Kjell Enhage, och uppmanade branschen att våga testa nytt. 

Studenterna Ida Magnusson och Ebba Svanström skickade en videohälsning till deltagarna

Cirkularitet och återbruk – från princip till praktik 

Byggsektorn står för en stor del av EU:s klimatpåverkan, men också för stor potential. Josefina Lindblom från EU-kommissionen presenterade en tydlig hierarki för cirkulärt byggande: bevara, transformera och först därefter bygga nytt. Hon visade att nybyggnation står för 1% av EU:s byggnadsbestånd men bidrar med 18% av byggsektorns utsläpp och att de största klimatvinsterna sker innan byggnaden tas i bruk. 

Kajsa Urge från Bruka Halland konkretiserade detta med västsvenska exempel, där återbruk av installationer och taktegel lett till både minskade utsläpp och ekonomiska besparingar. Hon pekade också på en studie från Bruka Halland som visar på stor potential till klimatbesparingar med ett cirkulärt tillvägagångssätt, som dessutom skulle kunna generera upp till 6 000 nya uppdrag per år, bara i Halland. 

Från Bryssel till Halland – EU-lagstiftningens lokala påverkan 

Även om det kan kännas som att EU:s beslut fattas långt bort, påverkar de direkt hur vi bygger i Halland. Emilie Widarsson från Bruka Halland inledde dagen med att koppla EU:s klimatmål till lokal verklighet. Josefina Lindblom från EU-kommissionen förklarade hur nya krav på öppenhet kring klimatpåverkan kommer att märkas i hela byggsektorn – både när det gäller operational carbon, alltså utsläpp från användningen av byggnaden (t.ex. uppvärmning, belysning och kylning), och embodied carbon, som uppstår vid materialutvinning, tillverkning, transport och själva byggprocessen. 

Riksdagsledamot Jan Riise, regionstyrelsens ordförande Mikaela Waltersson, och kommunråd Simon Lindgren lyfte konkreta exempel, som att behålla stommen vid ombyggnation av Varbergs sjukhus, och att använda offentliga byggnader mer effektivt. Något vi säkerligen får anledning att återkomma till.  Utifrån dessa exempel uppstod även diskussioner om de regeländringar som genomförts på EU-nivå är förenklingar eller sänkta miljöambitioner. Hur omsätts komplexa regelverk i praktiken? Är det bättre att förenkla för att driva på utvecklingen, eller riskerar vi då att tappa viktiga miljöambitioner? Det är en balansgång som blir avgörande för hur snabbt omställningen kan gå. 

Samverkan, kompetens och mod – nycklar till hållbarhet 

Ett starkt budskap från både bransch och akademi var vikten av samverkan. Studenter från Högskolan i Halmstad visade i en film hur hållbarhet genomsyrar deras utbildning och uppmanade yrkesverksamma att våga samarbeta och lära. Paneldeltagare från Skanska, Derome och Sköld Forsberg betonade att tidig involvering av entreprenörer är avgörande för att lyckas med återbruk och cirkulära projekt. Deltagarna fick även en kort presentation av det företagsdrivna initiativet att starta en återbrukshubb i Halland, en konkret satsning för att förenkla och accelerera återbruk. 

Emilia Högquist, från Finansinspektionen, lyfte vikten av ett långsiktigt fokus och ansvarstagande även om tidslinjen för nya krav är oklar just nu – och att det är dags att agera, även om allt inte är perfekt från början. Hon menade att kortsiktiga perspektiv riskerar att missa risker och möjligheter. Här kan den finansiella sektorn bidra till en positiv utveckling genom att ställa krav på hållbarhet.  

Konferensen i Halmstad blev en fullträff, inte genom stora löften, utan genom konkreta exempel, skarpa analyser och ett tydligt budskap: hållbarhet kräver långsiktighet, samverkan och mod att tänka nytt. 

Lyssna till deltagarna på träffen