Nytt projekt ska skapa ett cirkulärt system för planglas – från deponi till resurs

Varje år hamnar uppemot 20 000 ton planglas på deponi i Sverige. Det glas som inte deponeras används ofta i produktionen av isolerull – en process som visserligen tar hand om avfallet, men som också innebär att materialets ursprungliga egenskaper går förlorade. Samtidigt vet vi att det är tekniskt möjligt att tillverka nytt planglas av 100 procent återvunnet glas. Nu startar ett tvåårigt projekt som ska se till att det sker.

Med finansiering från Vinnova och ledning av Högskolan Väst och Innovatum i Trollhättan tar ett konsortium av företag och två branschorganisationer sig an uppgiften att skapa ett fungerande cirkulärt system för insamling och återföring av planglas. Bruka Halland var en av parterna som möjliggjorde arbetet.

Från restavfall till resurs – glaset som kan få nytt liv

Bakgrunden till projektet är att branschaktörer under lång tid sett hur stora mängder glas som i teorin borde kunna återvinnas i praktiken går som restavfall till deponi. För projektledaren Leif-Magnus Jensen, docent i logistik vid Högskolan Väst, handlar det både om resursbrist och om värde. – Dels är råmaterial för glas en begränsad resurs, även om vi sällan tänker på det. På sikt måste vi hitta sätt att återanvända det. Dels ligger det värden i materialet som vi med bättre system kan ta tillvara, säger han. Projektet bygger vidare på initiativ från branschen och ska nu, med forsknings- och innovationsstöd, skapa strukturer för att glas verkligen ska kunna cirkulera.

Docent Leif-Magnus Jensen

Cecilia Angergård, Glasbranschföreningen

En kedja där hela branschen måste samverka

För att cirkeln ska slutas krävs att hela kedjan fungerar – från insamling, via hantering och sortering, till att materialet kan återföras till glasverken. Det är därför projektet samlar glasleverantörer, Glasbranschföreningen, Svensk Planglasförening, Ragnsells och Högskolan Väst. Även Bruka Halland deltar i projektets referensgrupp för att överföra kunskap och erfarenheter från satsningen.

Cecilia Angergård, delägare i Karlsson & Dahl Glasmästeri AB och styrelsemedlem i Glasbranschföreningen, är en av aktörerna som ska arbeta med projektet. Hon betonar en av de största utmaningarna: – För att planglas ska kunna bli nytt planglas krävs att materialet är fritt från föroreningar. Kvalitets- och renhetskraven är väldigt höga.

Samtidigt är det just här potentialen finns. Om det går att skapa fungerande system för att ta hand om även de svåraste glasfraktionerna, kan stora mängder material återföras till produktion istället för att gå förlorade.

Halland kan bli navet för insamling och återföring till Europa

Hallands geografiska läge gör regionen särskilt intressant för den här typen av arbete. Här kan en insamlingshub växa fram som försörjer de europeiska floatglasverken med material.

– Det mest spännande är att få till ett system där uttjänta glas från glasmästerier runt om i Sverige kan samlas in och återföras till glasverken, säger Cecilia Angergård.

Även Leif-Magnus Jensen ser möjligheter för regionen:

– Återvinningen förutsätter en kedja av aktörer som både kan hantera och bearbeta det material som samlas in. Här finns möjligheter för många olika typer av företag i Halland.

Att knyta forskning och affärsmodeller till praktiken

Projektet är inte bara logistiskt, utan också forsknings- och affärsmässigt. Högskolan Väst har ett särskilt ansvar för att koppla arbetet till befintlig forskning och tillsammans med företagen utveckla affärsmodeller som gör återbruket lönsamt.

Kan gammalt glas få nytt liv?

– Vi siktar in oss på det som är en av de svåraste delarna i kedjan – hur vi ska fånga upp de fraktioner av glas som man inte är van vid att se som värdefulla, men som i slutändan är helt avgörande. Om glas alltid till slut hamnar på deponi kommer vi förr eller senare att få slut på material, säger Leif-Magnus Jensen.

När Cecilia Angergård får frågan om hur glasåterbruk skulle kunna förändra branschen i framtiden, målar hon upp en vision med tydliga siffror: – Målet att 90 procent av allt pre-consumer-spill (det vill säga det spill som uppstår fram till kund) går tillbaka till produktionsfasen, att minst 50 procent av allt glasavfall återvinns och att glas år 2030 innehåller minst 50 procent skärv. Detta förutsätter att vi har fått till stånd ett upparbetat system för insamling och återföring av uttjänta glas till floatglasverken samt en brett spridd kunskap om hur glas ska sorteras för att minska risken för förorenade fraktioner.

Visionen om en cirkulär framtid för planglas

Även om projektet i första hand handlar om att bygga fungerande system för insamling och återvinning, öppnar det på sikt för större förändringar. Lyckas man etablera fungerande kedjor kan det i bästa fall bli startskottet för en utveckling där glasbranschen rör sig mot verklig cirkularitet. Då skulle glas inte längre vara ett material som riskerar att gå förlorat, utan en resurs som kan hållas i omlopp och användas om och om igen.

Det är fortfarande visionärt, men bilden är lockande. Som Leif-Magnus Jensen uttrycker det:

– En bild är att detta blir en nästan helt cirkulär bransch som både behåller materialen och samtidigt utvinner maximal nytta ur dem.

Vi i Bruka Halland önskar projektet stort lycka till och är glada och stolta över att fått vara med att medverka till att detta blivit verklighet. Har du utmaningar du vill vara med och lösa? Behöver du kontakter eller är du kanske nyfiken på just detta projekt? Kontakta oss här!